De hundratusen kronorna från COOP gick till Maria och Anders Engvall, med KRAV-grisproduktion på Forsa gård i Dalarna. Men jag tror att vi övriga elva pristagare också kände oss som verkliga Änglamarkspristagare. Det var budskapet och vi fick blommor och fin plakett. Tack COOP. Det var fest och jubel på scenen i Kungsträdgården (titta på http://www.youtube.com/watch?v=gMtxTvJtzZM ). Här kombinerades Smaka på Stockholm med en grön satsning där COOP hade en ordentlig Änglamarkssatsning. Pristagarna representerade en bra spridning med ekologiska bönder, forskare som Bo Algers, ekologisk äggrådgivare som Åsa Odelros, Wapnö genom Lennart Bengtsson, en KRAV-representant, journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman och jag som en katt bland hermelinerna (eko-representanterna) som jobbar på Svensk Sigill. Men jag tror och hoppas det var jobbet för djuren i Sverige i såväl konventionell, i Sigill-uppfödning, i ekologisk uppfödning som för djuren i EU.
Jag var nog ganska säker på att med COOP:s fokus på ekologiskt, så det skulle bli en ekoproducent, som skulle få stipendiet. Gun Ragnarsson, nominerad känd grisuppfödare från Halland sa till mig innan utdelningen att det var väl rimligt om en uppfödare fick priset. ”Det är ju vi som gör jobbet”. Visst, men uppriktigt sagt, så måste djuromsorgen genomsyra hela kedjan allt ifrån avel till uppfödning, transport och slakt – och inte bara i Sverige utan också inom EU. Och jobbar man för Sveriges bönder är erfarenheten, att för att uppnå förtroende krävs att alla är med på tåget. Då räcker det inte med bara duktiga spjutspetsar, även om dessa kan fylla en viktig roll som lok. Men tråkigt nog är det mig veterligt ingen som hängt på Guns djurvänliga uppfödningssystem.
Grattis Maria och Anders! Jag skulle önska mig att Maria och Anders skulle satsa på uppfödningar av grisar från födsel till slakt och inte förmedla sina smågrisar. Hoppas också man lyckas med att komma åt ledproblemen på eko-grisarna genom en inkorsning av grisrasen Duroc. Jag tycker inte att man ska acceptera att grisarna har ont i lederna även om de har nöjet att få komma ut och böka.
”Är det inte ni som är fiender” sa Daniel Öhman när jag hälsade på Lars Hällbom, KRAV. ”Inte alls” sa jag. ”Vi behövs båda två d v s både KRAV och Svenskt Sigill”.
.