Det finns en tydlig koppling mellan hög förbrukning av antibiotika och ökad risk för utveckling av antibiotikaresistens. Därför är uppföljning av förbrukningen viktig. Det är inte antalet djur som förklarar de stora skillnaderna i försäljningen av veterinärantibiotika i 10 europeiska länder. Det är slutsatsen i en nyligen presenterad rapport i Journal of Antimicrobial Chemotherapy. Norge och Sverige har lägst försäljning av antibiotika beräknat som mg per kg slaktad ”biomassa”. Finland ligger på tredje plats medan Danmark, som ofta hävdar att de har lägst förbrukning i EU, ligger på fjärde plats. Holland och Frankrike förbrukar tio gånger mer än Norge. Grisarna står rent generellt för den största förbrukningen. Man kan anta att djurtäthet, hälsoläge, satsningar på förebyggande djurhälsovård och veterinärernas attityder och beteende har betydelse för utfallet. I många länder finns ekonomiska incitament för veterinärerna att sälja antibiotika till djurägarna.
I rapporten som utarbetats av bl. a medarbetare på European Medicines Agency (EMA står inte bakom slutsatserna) pekas på behovet av ytterligare kunskap om orsakerna till de stora skillnaderna mellan länder. En frågeställning som är intressant är att många djur transporteras för vidareuppfödning och slakt i andra länder. Detta kan vara speciellt relevant för Holland och Danmark som skickar ett stort antal smågrisar för vidareuppfödning och slakt i andra länder. Det hade förstås varit väldigt intressant att få med fler länder som exporterar till Sverige, som Irland eller Tyskland (jag stöter på en hel del tysk fläskfilé i butikerna). Beror detta på bristande uppföljning av försäljnngen i dessa länder?
I förra veckan träffade jag Marit Paulsen på Eurogroup for Animals årsmöte i Bryssel. Hon blev speciellt tackad för sin insats för att i EU-parlamentet fått igenom ett förslag till ny EU handlingsplan för djurskydd. Som jag tidigare framfört finns en mängd viktiga åtgärder som föreslås i planen. Även om Marit och jag inte är överens om förslaget om den totala harmoniseringen av EU:s djurskyddslagstiftning, så är vi rörande överens om vikten av att följa upp antibiotikaförbrukningen i djurhållningen som ett medel att motverka antibiotikaresistens. Om jag förstod henne rätt så skulle antibiotikafrågan tas bort från handlingsplanen, vilket innebär att man inte ser sambandet mellan djuromsorg, djurhälsa och förbrukning av läkemedel som antibiotika. Det är beklagligt.