Fynd av en resistent bakterie hos svenska djur som kan skapa allvarliga problem i sjukvården är oroande, men kanske inte helt oväntat. Vi har, som EU vill, ett flöde av människor, djur och varor mellan länder. Den tid, som vi hade ett svenskt hygieniskt gränsskydd är en förgången tid. Men den svenska grisnäringen har i allmänhet varit restriktiv och försiktig med import av grisar från andra länder. Länder som Norge och Finland har bedömts ha ett gott djurhälsoläge (inte minst salmonella). Import från Danmark har alltid varit tveksam, men det finns alltid frifräsare, som tycker det skulle vara bra att kunna köpa billigare danska smågrisar och eller är imponerad av danskt avelsmaterial. Frihandelvännerna inom departementet vill luckra upp Sveriges möjlighet att kontrollera djursjukdomar vid gränserna. Låt fyndet av MRSA hos svensk gris vara en varningssignal. Nu gäller fortsatt restriktiv användning av antibiotika, minimerad handel med djur och väl kända smittskyddsåtgärder för att förhindra smitta kommer in i djurbesättningarna. Det är viktigt att fortsätta att leta och kontrollera.
Det är sannolikt väldigt knepigt att föreslå åtgärder hur man ska bekämpa MRSA hos svenska lantbruksdjur. Det uppstår en mängd svåra frågor. Den svenska grisuppfödningen är väl strukturerad och det viktigaste när det gäller att kontrollera smittsamma djursjukdomar och zoonoser (sjukdomar som kan spridas mellan djur och människa, som salmonella och även antibiotikaresistens) är att se till att toppen av pyramiden d v s att avelsbesättningarna är friska. Men vad gör man om man hittar bärare av MRSA?
Jag fick en förfrågan från Sveriges Konsumenter, hur man som konsumentorganisation ska se på frågan m a a debatten i media. Jag är ju ordförande i föreningen Vi Konsumenter och vi har valt att lyfta antibiotikaresistens som en av våra huvudfrågor. Men att formulera krav man kan ställa på livsmedelskedjans aktörer är svårt. Ursprungsmärkning är ett rimligt krav. Men eftersom MRSA inte anses vara en livsmedelsburen zoonos, så är det orimligt att föreslå åtgärder kopplat till kontroll av livsmedel. Däremot kan man fundera över hanteringen och förbrukningen av antibiotika i djurhållningen i de länder man importerar kött ifrån. Och ekologiskt kött är nog ingen säker garanti för att inte hitta antibiotikaresistenta bakterier eller andra zoonoser. Den detaljhandelkedja eller livsmedelsindustri som tar tag i frågan är värd en eloge.
I Sverige har MRSA (meticillinresistenta staphylococcus aurus), som nu ökar inom humanmedicinen, hittills (juli 2010) isolerats från 16 hundar, 3 katter, 15 hästar och i ett prov från grisar i Sverige. Inte för att jag vet om det är bevisat, men att man hittat MRSA hos svenska hästar, kan kanske kan bero på att svenska tävlingshästar far kors och tvärs över Europa och möter hästar från andra länder i samband med tävling. Detta utgör en stor risk för smittspridning, vilket är väl känt av hästnäringen och en enorm utmaning.