Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

Oacceptabel handel med valpar och exotiska djur, herrelösa hundar och katter, extrem avel, som innebär djurlidande, smittsamma djursjukdomar och antibiotikaresistenta bakterier som sprids med djur mellan medlemsländer – det finns starka skäl för att verka för en gemensam EU- lagstiftning för sällskapsdjur. Det belgiska ordförandeskapet har tagit ett mycket lovvärt initiativ för att EU-kommissionen ska inkludera skyddet av våra sällskapsdjur i sin andra handlingsplan för bättre djurskydd 2011 – 2015. Den handlingsplan som Marit Paulsen framgångsrikt fick gehör för i EU-parlamentet. Men nu gäller det att jordbruksministrarna inser behovet av en gemensam lagstiftning. Det räcker inte med att säga att det svenska regelverket räcker för att skydda svenska djur. Sverige har mycket att vinna på att det blir skärpta regler och kontroll över sällskapdjuren för djurens egen skull men också för folkhälsan. Jag förväntar mig att Eskil Erlandsson ser behovet och stöder det belgiska ordförandeskapet.

Den rapport som antogs av EU-parlamentet tack vare Marit Paulsen, pekar mycket tydligt på kopplingen mellan folk – och djurhälsa. Det sker en omfattande handel med djur över gränserna och det är kanske inte bara rabies och dvärgbandmask vi ska vara oroliga för. Sanningen är ju den att det är hos hundar och hästar som man hittar kända multiresistenta bakterier som MRSA (meticillinresistenta Staphylocockus Areus – sjukhusbakterien). För att inte tala om salmonella hos sköldpaddor och reptiler. Därför är det belgiska förslaget om en gemensam identifiering, registrering och spårbarhet mycket vällovligt. Man kommer väl inte åt den illegala valpsmugglingen med ökade krav på kontroll av försäljning och avel, men reglering i någon form måste ändå innebära ett steg i rätt riktning. Det diskuteras också frågan kring kupering i detta sammanhang.

Från de europeiska djurskyddsorganisationerna, de som driver djurhem och hantering av vilda djur, har efterlysts en samlad EU- lagstiftning. Det gäller inte minst också problemen med den ökande handeln med exotiska djur. I den svenska djurskyddslagstiftningsutredningen har just avel lyft fram som ett prioriterat område. Hundaveln är ett exempel på betydande utmaningar med att komma åt anatomiska defekter och ärftliga sjukdomar. Så kära Eskil ! Det som är angeläget på svensk nivå, måste också vara angeläget på EU-nivå. Se till att sällskapsdjuren i EU åtminstone får ett basalt skydd. Djurskyddsorganisationerna och den allmänna opinionen skulle uppskatta ett starkt stöd av vår ”nya” landsbygdsminister.