Enligt den forskning, som bedrivits av Solveig Wikström och medarbetare vid Stockholms Universitet känner hälften av konsumenterna oro inför maten när det gäller näringsinnehåll, säkerhet, tillsatser och produktionsförhållanden som bekämpningsmedel. Man känner sig lurad. Man är också villrådig över hur man ska välja och också kring relationen pris och kvalitet. De 35 familjer som följts och studerats i tre år är bl. a inte beredda att betala för mycket för ekologiskt eller biodynamiskt. Livsmedelsproducenterna och handeln har dålig kunskap om vad konsumenterna verkligen vill och vad som är konsumenternas problem. Sådan insikt fångar man enligt Solveig Wikström, inte upp i traditionella konsumentstudier. Solveig Wikström rekommenderar nätverk, där värde för konsumenterna skapas gemensamt av konsumenter, handel och producenter. Frågan är om det går att skapa ett sådant forum? Skulle detta inte kunna vara en utmaning för Konsumentdialogen mellan Sveriges Konsumenter och LRF, eller är man rädd för att bondetrycket blir för starkt, eller att industri och handel kommer att ha svårt att köra med öppna kort?
På KSLA i tisdags kväll presenterades den intressanta forskning, som bedrivits med stöd av och tillsammans med Axfood, Findus, Atria, Lantmännen och Santa Maria. I vissa avseenden känns resultaten som ganska deprimerande. Många av de frågor som jag värnar om, kanske inte har något stöd av konsumenter som faktiskt vill bidra till en bättre miljö, bättre djurvälfärd och minskad klimatpåverkan. Konsumentmakten har givetvis sina begränsningar. Många konsumenter upplever signalerna från media som motsägelsefulla. Gamla skrönor lever fortfarande kvar. Det visade Konsumentföreningen Stockholms konsumentundersökning i våras. Ska man tro Solverig Wikström svarar man i enkäter vad som förväntas att man ska svara, som något slags kollektivt ansvar. Det finns ett glapp mellan vad man säger och vad man verkligen gör. En reflektion, som fler än jag har gjort är att ekologiskt kommer att förbli en nisch eftersom kostnaden för att producera ekologiskt är högre, livsmedelsindustrin betalar mer och priset är högre i butik. Det europeiska djurskyddet Eurogroup for Animals har insett detta och vill jobba med en djurvälfärdsstandard, som fångar upp kvalitetskoncept, som ligger över lagstiftningens nivå, men inte är ekologisk produktion.
Den omfattande utvecklingen av matkassar, som kommer direkt hem till konsumenterna och ökningen av gårdsbutiker är ett symtom på att den traditionella handeln delvis har misslyckats att lösa konsumenternas problem. En sak är säker. Det behövs mer öppenhet hos livsmedelsindustrin. Deklarera öppet vad man står för och motivera exempelvis varför man inte kan ursprungsmärka alla ingående råvaror. Och det krävs mer utbildning av handelns personal. Man bör övergå från produkttänkande till servicetänkande. Det är sannolikt så man får behålla sina kunder. Sluta att fokusera lågpris. Där är det handeln skyller på konsumenterna, som säga vilja ha lågt pris, men handeln har sig själv att skylla. Mångfalden ger oss problem och frustration. Hur ska vi kunna välja bland 350 alternativ i mejerihyllan? Vi har nog med val av husläkare, elleverantör, apotek m m.Den nuvarande regeringen talar alltid vackert om konsumentmakten, men vi vill inte alltid som konsumenter belastas med att ta det fulla ansvaret. Jag tror inte att Solveig Wikströms forskning gör traditionella konsumentstudier onödiga. En viktig information är exempelvis hur konsumenter rangordnar olika värden som livsmedelssäkerhet, miljö. GMO och djuromsorg.