Kommissionen presenterade den 18 november sitt meddelande om ny jordbrukspolitik CAP 2013. Viktiga delar i förslaget är en livskraftig livsmedelsproduktion (tillräcklig mängd av säkra livsmedel) och miljömässiga utmaningar. Nya CAP ska också uppfylla EU:s kriterier på smart och hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Jag saknar djurskydd som en viktig del av hållbarheten. Sambandet mellan djurvälfärd, djurhälsa, antibiotika och antibiotikaresistens är tyvärr inte känt och accepterat. Man kan beklaga att djurens välfärd, som engagerar så många av EU:s konsumenter inte fått större utrymme och accepteras som kollektiv nyttighet. Vid Kommissionens seminarium hänvisades till diskussion mellan DG jordbruk (Agri) och DG hälsa (SANCO) och till medlemsländernas möjlighet att stödja djurskydd med nationella stöd inom ramen för landsbygdsprogrammet. Men sista ordet är definitivt inte sagt. Nu är det upp till svenska regeringen och andra aktörer att hitta kreativa lösningar för att rädda svenskt djurskydd. Att utnyttja CAP i ökad omfattning är i högsta grad motiverat.
Förslaget till ny jordbrukspolitik har givetvis färgats av kommissionären Dacian Ciolos. Med ett ursprung i Rumänien, värnar han rättvisa i stödet mellan EU:s alla medlemsländer, stöd till jordbruk i områden med naturbetingande nackdelar (typ bergsjordbruk) och också de små lantbrukarna. För att tillmötesgå kritiken, som framförts på dagens CAP, diskuteras ett tak på EU- bidraget för stora mottagare (typ engelska kungahuset). Man vill ha ett grönare direktstöd och också begränsa detta till aktiva brukare. Markägare ska inte med minimal insats kunna hösta in EU-bidrag. Som tidigare finns möjligheter till stöd till miljöåtgärder typ biologisk mångfald, bete och något som nämndes flera gånger ”ekologisk träda”, vad det nu är.
Kommissionen presenterar tre alternativ till fortsatt utveckling av CAP. Ett alternativ är en total utfasning av inkomststöd och en begränsning till miljö – och landsbygdstöd. Enligt Kommissionen är detta knappast ett tänkbart alternativ, även om vissa svenska politiker vill det. Det skulle innebära avfolkning att vissa delar av EU och en intensifiering i andra. Kritiken från exempelvis det Europeiska djurskyddet, Eurogroup for Animals, är att dagens jordbrukspolitik inneburit en oacceptabel intensifiering av djurhållningen. Det finns ett starkt opinionsmässigt stöd för en gemensam jordbrukspolitik som värnar en levande landsbygd. Alternativet att bara göra mindre justeringar i dagens CAP, bedöms inte heller realistiskt. CAP måste kunna accepteras av EU:s medborgare och avarterna måste undanröjas. Men det finns fortfarande massa förutfattade uppfattningar som bygger på gamla skrönor. EU:s jordbrukspolitik tar inte hälften av EU:s budget. Det har skett en successiv minskning till idag ca 40 % av budgeten. Men trots att det är mycket pengar är det fortfarande endast 0,5 % av EU:s total BNP. Det finns inga smör – eller köttberg. Bönderna får inte stöd relaterat till sin produktion och det ställs krav på att regelverk uppfylls för att man ska få stöd (tvärvillkor). Kring det senare talas dock om ett starkt krav från bönderna om förenklingar.
Och bönderna tjänar inte massa pengar, utan har halkat efter i lönsamhet jämfört med andra grupper i samhället eftersom kostnaderna för insatsvaror ökat medan produktpriserna inte följt med upp.
2 kommentarer
I Sverige finns en djurskyddslag som skall skydda djuren från onödigt lidande och en lag är till för att följas eller det gäller inte djur?
Det är i vanlig mening brottsligt att inte följa lagen varför har Sverige en lag som inte efterföljs?
Vad har hänt med människan som inte har empati för sina egna kännande medvarelser?
Människan har urartat till det negativa,egoismen är en farlig utveckling!
Gunnel, jag skrev just ett inlägg om antibiotikaresistens,
http://tradgardenjorden.blogspot.com/2011/03/mindre-salmonella-och-ingen-antibiotika.html