Jordbruksverkets chefekonom Harald Svensson ifrågasätter att Sverige klarar av att vara ett land som producerar kött, kyckling och mejeriprodukter. Han tycker man ska titta hur verkstadsindustrin löst sina konkurrenskraftsproblem. Och Sydostasien kan väl bygga upp sin egen produktion tycker Harald. Men hallå där, var finns konsumentaspekterna och var finns de unika mervärdena? Det är väl inte tänkt att export till Sydostasien skulle vara svensk livsmedelsindustris räddningsplanka. Om svenska konsumenter vill ha svenska livsmedel, så måste man se till att man kan leverera och att bönderna får betalt för att överleva. Och skruvar och muttrar är döda ting och inte kännande varelser, som kan bära salmonella och antibiotikaresistensgener. Det skulle vara intressant att höra övriga Jordbruksverket kring dessa resonemang.
Även en blogg kring djurskydd, livsmedelsäkerhet och konsumentaspekter kan få innehålla en novemberbetraktelse. Det är full fart vid fågelbordet. I det novembergrå diset och mörkret finns ändå sprudlande liv. Jag har satt upp fågelbordet och talgbollen. Det tog ett halvt dygn. Sedan blev det full fart. Talgoxar och nötväckor tumlar om med pigga tofsmesar. Hackspetten balanserar med sin stjärt i vinkel. Koltrastarna rinner över verandan och väntar på att några solrosfrön ska ramla ner. Ekarnas knöliga grenar spretar mot den blågrå himlen. Men mörkret faller rekordsnabbt. Eftermiddagspromenaden med hunden får ske med ficklampa och ”elhalsband” på hunden.
2 kommentarer
Hur sätter vi igång ett samtal som medverkar till att vi vänder trenden för animalieproduktionen? Artikeln som du refererar från Land Lantbruk var ett exempel, du fortsätter och det är alldeles utmärkt.
Min jämförelse med verkstadsindustrin tycker jag håller så länge vi pratar om att åstadkomma ett flöde i produktionen och med tydliga uppföljningar. Det ska givetvis inte vara en fråga om att kopiera utan att finna inspiration från andra branscher. Säkerligen är det till nytta även för djurvälfärden.
De senaste åren har vi sett att den ökande konsumtionen täcks upp med ökad import. I en del fall ökar importen rentav fortare än konsumtionen.
Och hela övningen går ju ut på att definiera den svenska produktionen så bra och med ett sådant kostnadsläge att den blir intressant för konsumenterna.
Det vi kanske har bortsett ifrån är att det finns många områden runt om i världen som har lägre lönekostnader än vi. Om vi inte tror att nästan alla konsumenter har en mycket hög betalningsvilja för svensk mat, blir det nödvändigt att söka nya vägar för bättre konkurrenskraft.
Jag hänvisar med varm hand till LRFs livsmedelstrategi, som genomfört en noggrann analys av de frågeställningar som Harald Svensson lyfter i sin kommentar. Sverige har inte heller utnyttjat möjligheten att via CAP stödja den kollektiva nyttigheten god djurvälfärd. Det ska vi snart tala om i Jordbruksverkets djurskyddsråd