Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

Sveriges Lantbruksuniversitet SLU satsar på ett brett strategiskt tvärdisciplinärt forskningsprogram, Future Agriculture, med fokus på hållbart nyttjande av naturresurserna . En del i detta är att studera och försöka förstå vad som styr samhällets värderingar och policies. Under rubriken ”Agricultural policies – based on science or scandals” fick jag i veckan inleda jag en spännande workshop med forskare från SLU från olika discipliner. Ser vi bakåt finns flera exempel på att mediaskandaler styrt samhällets policy. Förbuden mot antibiotika generellt i foder och kadaver i köttmjöl, var inte byggt på dåtidens kunskap, men kanske på en tillämpning av försiktighetsprincipen, som senare visat sig vara helt korrekta ställningstaganden. Ett av mina budskap var att politiska ställningstaganden kanske inte alltid är det som främst styr utvecklingen. Det finns andra intressenter, som industri och handel, som har stort inflytande. Ett gott råd till SLU är också att avstå från pajkastning i media som har förekommit kring konventionell och ekologisk produktion och GMO. Då är det bättre att ta initiativ till en dialog med intressenterna.

Det sista rådet kanske jag också vill ge till KSLA (Kungliga Skogs – och Lantbruksakademin), vars preses i går på högtidssammankomsten också raljerade över GMO och oberättigad konsumentoro. Jag tycker man ska lyssna till kritikernas argumentation innan man slår dem i huvudet.

I SLU:s programförklaring har man målat upp fem olika scenarion med utgångspunkt från befolkningsökning, temperaturhöjning och utveckling av jordbruket, markanvändning, miljö – och klimatöverenskommelse, teknisk utveckling m m. Inom området Respons på samhällets värderingar och bidrag till policies, har man listat ett antal utmaningar, som vi nog alla kan vara överens om.
– Etiska aspekter kring livsmedelsproduktion och miljöeffekter – exempelvis import av billiga livsmedel och export av miljöförstöring. (Där vill jag tillägga export av dålig djurvälfärd och osäkra livsmedel).
– Upplevelse av risk – nytta av olika jordbrukstekniker och skattning av acceptans för nya metoder. (Här är väl GMO ett tänkbart exempel)
– Konsekvensen av ökade livsmedelspriser och konsumtionsmönster hos olika grupper i populationen. (Är bra och säker mat bara till för de rika?)
– Konsekvenser av lokala och globala av policies som vill öka själförsörjningen versus frihandelsambitioner (Jag antar att det finns skäl att prioritera både och. Jag är ju verkligen ingen extrem frihandelsvän, med tanke på de effekter frihandeln kan få på livsmedelssäkerhet, djur – och folkhälsa)
– Samband mellan upplevda mervärden exempelvis djurvälfärd och konsumenternas val ( Det förutsätter ju att man kan välja, vilket inte många konsumenter kan i brist på ursprungsmärkning och information)
– Etiska frågor som reses när samhället investerar i ny teknik för livsmedelsproduktion. Vad händer om tekniken inte levererar vad man lovar? (Jag vet inte vad SLU har i åtanke, men även här kan kanske GMO platsa)

Jag tillfogade till listan frågan kring vem eller vilka är det verkligen som styr den framtida utvecklingen? Självfallet får vi räkna med att EU:s framtida jordbrukspolitik CAP fortsatt kommer ha stor betydelse för jordbrukets och livsmedelsproduktionens utveckling. Det är viktigt att ”greening of CAP” bygger på vetenskapligt dokumenterade åtgärder som ger effekt i en minskad miljöbelastning, ökad biologisk mångfald och åtgärder för att minska klimatpåverkan. Djurskyddet i Sverige och i EU (Eurogroup for Animals) och faktiskt också Sveriges Konsumenter vill också ge direkt stöd till djurvälfärd, eftersom erfarenheterna visar att EU:s intensiva djurhållning inte är hållbar genom sitt beroende av rutinmässig antibiotikabehandling. Men jag kan känna stor oro över miljö – och djurskyddsaspekter om man som dagens politiska Sverige, snabbt vill nedmontera EU:s jordbruksbudget och gemensamma jordbrukspolitik till förmån för marknadslösningar. Åter hör jag beklämmande nog preses för KSLA i går tala om vinsjöar och köttberg inom EU, som om detta skulle vara dagens situation och inte gårdagens. Det svenska scenariot är inte särskilt sannolikt och Sverige betraktas som ganska udda i förhandlingarna. Men oberoende av detta kommer det vara oerhört viktigt att andra aktörer i livsmedelskedjan bygger sina policies på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns en benägenhet att begränsa sina policies och åtgärder till vad man upplever som konsumentkrav och möjlighet att kommunicera. Ihåliga åtgärder kommer dock inte att hålla i längden vid en kritisk granskning.

Och slutligen vill jag citera Johan Rockström som förordar ”Think global and act global”. Men låt bara inte det globala perspektivet avskräcka oss från agera även på hemmaplan. Det finns ju faktiskt bra exempel på att ”lilla” Sverige kan vara ett föregångsland och påverka resten av världen. Ge inte upp!