”Slopad importkontroll innebär ett hot mot den svenska djurhälsan och folkhälsan. Det är viktigt att den svenska konsumenten informeras och tar ställning i frågan. Kravet på en fortsatt importkontroll måste komma från konsumenten” bl. a så sa informationsgruppen för Livsmedelskvalitet och Djurhälsa i sin rapport från 1993 om importkontrollens betydelse för svenska livsmedelskonsumenter och djuruppfödare. I december 1993 fanns en medvetenhet om att det svenska EU-inträdet och det gränslösa Europa skulle kunna få stor betydelse när det gällde risken för att till Sverige få in smittsamma djursjukdomar, zoonoser som salmonella och ökad risk för antibiotikaresistens. Man förberedde då en frivillig importkontroll, som sedan EU-inträdet har kompletterat myndigheternas krav (SDS Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll). Då, 1993, hade Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) precis visat att det var lönsamt för samhället att tillsammans med näringen bekosta salmonellakontroll och bekämpning. Så varför skulle statens skulle vilja dra sig ur sitt kostnadsansvar för djur – och folkhälsan? Den frivilliga importkontrollen har medverkat till att minska riskerna och därmed sänka statens och näringen kostnader för djursjukdoms – och salmonellautbrott.
I samband med medlemskapsförhandlingarna med EU fick Sverige övergångsvis ett antal undantag f f a inom foderområdet exempelvis förbudet mot antibiotika som fodertillsats och förbudet mot kadavermjöl. Dessa undantag införlivades så småningom i EU:s lagstiftning av olika skäl. Dessutom fick Sverige s k tilläggsgarantier för ett antal allvarliga smittsamma djursjukdomar och salmonella. Tilläggsgarantier innebär att medlemslandet kan ställa krav på att importerade djur eller livsmedel ska vara fria från sjukdomar eller smittämnen. Så småningom fick Sverige en permanent tilläggsgaranti när det gäller salmonella. Det innebär att import av livsmedel ska vara kontrollerat i exportlandet avseende salmonella. Undantag är köttberedningar d v s om man tillfört marinering eller saltlake. Mycket av den importerade kyckling undantas importkontroll på det sättet. Det är ju väl känt att importkontrollen fungerar dåligt. Med jämna mellanrum hittar man salmonella i importerat kött. Nyligen fick COOP återkalla tre ton tysk fläskkarre´ och tyska fläskkotletter. I ett annat fall fick ICA dra bort irländsk salmonellasmittad köttfärs. Med tanke på att det hävdas att Danmark har samma smittskyddsläge, så är det inte så länge sedan vi hade svenskar som blev sjuka av dansk fläskkarré. I EU:s basstudie 2008 hittades salmonella i 40 % av danska grisbesättningar medan salmonella hittades i 0,5 % av svenska grisbesättningar. Det var visserligen tre år sedan, men…
Inför förhandlingarna för medlemskapet listades ett stort antal smittsamma djursjukdomar, som Sverige ville ha tilläggsgarantier för. Listan har vartefter kortats ner. Att näringens egen importkontroll Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) varit så framgångsrikt har berott på att Sverige har haft ett regelverk som i sig förhindrat import av stora volymer. Att tro att SDS ensamt ska kunna axla en myndighetsroll bedöms vara en omöjlighet. Det vinnande konceptet för den svenska modellen bygger på ett samarbete mellan stat och näring. Paratuberkulos och PRRS är sjukdomar som är mycket vanliga i Europa och som vi kommer att ha i landet inom en snar framtid om gränserna öppnas. Dessutom öppnar vi dörrarna för en stor import av djur med alla de ytterligare sjukdomsrisker detta innebär. Vi har över lag god biosäkerhet i Sverige. Biosäkerhet är ett bra sätt att bromsa smittspridning men den måste kombineras med provtagning Det är mycket effektivare att ha en provtagning i samband med införsel än att provta en stor mängd djur inom Sverige. Att förebygga är bättre än att bota ledorden är rubriken för EU:s djurhälsostrategi. När sjukdomar väl fått fäste är det för sent.
En kommentar
Vilket jävla skit