I Ekot nyligen hör jag bönderna och riksdagsmännen Staffan Danielsson (C) och Kew Nordqvist (MP) debattera hur man vill rädda svensk grisnäring. Man var givetvis inte överens, men det intressanta är att Kew Nordqvist efterlyste en uppföljning av den gamla LRF-kampanjen ”Sveriges bönder på väg mot världens renaste jordbruk”. I tidningen Dagens Media uttalar sig Fredrik Lundgren, Hilanders Kitchen som på uppdrag av Svenskt Kött driver kampanjen för svenskt kött: ”Det är katastrofläge. Den här kampanjen borde ha kommit för 20 år sen” säger han. Men faktum är att för ca tjugo år sedan 1992 – 1996, drevs den framgångsrika kampanjen, Sveriges bönder på Väg mot världens renaste jordbruk, som skapade engagemang och kunskap kring svenska mervärden och allians mellan svenska konsumenter och svenska bönder. Problemet var att LRF:s ledning saknade uthållighet och tröttnade när kommunikationen började få ordentligt genomslag. Och sedan dess har det saknats en genomtänkt strategi för att öka kunskapen och engagemanget kring de unika svenska mervärdena livsmedelsäkerhet, djuromsorg och miljö. Och konsumentstudier visar att kunskapen är låg när det gäller svenskt djurskydd.
”Från Sveriges bönder till Sveriges folk” var budskapet på LRF:s stora annonser 1994. Sveriges bönder gav löftet att även efter EU-inträdet skulle Sveriges bönder behålla sitt goda djurskydd, arbeta för en bra miljö, inte använda Belgian Blue, inte ge djuren antibiotika i onödan eller utfodra med kadavermjöl. Och visst hade man nytta av konsumenternas intresse för frågorna inför att Sverige skulle bli medlemmar i EU. Det var PR-byrån Hall och Cederkvist som utformade kommunikationen kring Sveriges bönder på Väg. Man engagerade också PR-gurun Leo Nordin. LRF fick flera PR-pris Guldägg, för kampanjen, som ansågs vara banbrytande i sitt budskap och bildspråk. På engelska fick kampanjen titeln ”The Farmers Revolt” och intresset var inte att ta miste på. I Sverige fanns en bondekår som ställde upp för värden som miljö och djuromsorg. LRF genomförde en stor satsning på s k På Vägledare, som med hjälp av böndernas drivkrafter skulle driva på utvecklingen mot ett hållbart jordbruk.
Man kan säga att det som sedan kom att kallas för svenska modellen, var en stor tillgång när det stormade i EU kring galna ko – sjukan, BSE, 1996 och 2000 och det stora mul –och klövsjukeutbrottet år 2001. Den första dioxinskandalen i EU 1999 skakade också om, och utmynnade i ett omfattande regelverk för foder och livsmedel inom EU. Intresset var stort för Sverige och dess bönder. Jag blev intervjuvad av svensk, brittisk och fransk TV. Tyvärr hade då ordförande Bo Dockered med stöd av VD tröttnat på den utåtriktade kampanjen. LRF:s styrelse antog sina värderingar kring miljö, etik och säkra livsmedel 2002. Men jag som fick uppgiften att marknadsföra dessa fick varken budget eller styrmedel. Vi försökte sälja in en väl genomarbetad kommunikationsplan till LRF:s nya VD Reinhold Lennebo 2003, men min kollega Jan – Olof Bengtsson och jag blev sågade vid fotknölarna. Resultat blev i stället LRF-projektet Min Mat, med annat fokus än mervärden i produktionen. Jag hoppas verkligen att Svenskt Kötts kampanj sent omsider kan rädda det som räddas kan när det gäller svenska konsumenters förtreonde och preferens för svenskt kött.
2 kommentarer
Tack för beskrivningen hur det har varit. Uthållighet verkar vara ordet
vi kan enas om.
Det verkar SVENSKT SIGILL håller på kallna nu?? Varför? Ny VD? det är väl nu som det borde vara ett drömläge att ladda på
med en massa mervärden.
Gris med knorr.Gris med halm. Hemgris.Hemmagjord.Kor på bete.GMO-fri.
Säkra gödselmedel.Säkra fodermedel.
Osv.osv
Den riktigt stora chansen som svenska bönder har är att satsa hårt på ekologiskt jordbruk (http://networkedblogs.com/fiyvk)
I takt med att den billiga oljan sinar, konstgödningen blir dyrare, matjorden minskar, jorden urlakas på näringsämnen, maten blir mindre känlig som föda osv så ökar möjligheterna för ekologiskt jordbruk.
En väldigt viktig dela i framtidens jordbruk är djuren. Djur som är naturligt uppfödda på artegen föda. Att tex idisslare äter gräs och löv och inte kraftfoder. Då får vi nyttigare kött, friskare djur, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.
Vad väntar Sverige på?
Jonas