Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

I torsdags samlade det nya Ekologiskt Forum till rundabordssamtal i sin nya roll som del av Stockholm Environment Institute (SEI). Vilka är drivkrafterna för att utveckla den ekologiska produktionen? Det måste vara en strävan att så långt möjligt möta efterfrågan på ekologiska livsmedel med svenska produkter. Ekologiska livsmedels starkaste argument är nej till kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel. Jag anser att det fortfarande finns problem i den ekologiska djurhållningen, som kan rubba trovärdigheten – djurmaterialet i den svenska kyckling – och grisuppfödningen och fodret till grisar och fjäderfä. Och för att driva hållbarhetsfrågorna inom jordbruket krävs att också att det s. k. konventionella jordbruket flyttar sig i rätt riktning. Man kan inte bli hysterisk för att en konventionell bonde får WWF:s miljöpris eller att Johan Rockström (SEI) råkar tala om behov av konstgödsel i Afrika. Nog med pajkastning! SLU har en utmaning i att återskapa förtroendet hos företrädarna för ekologisk produktion. Men en sak är säker – att bara tala om priser i samband livsmedel är förödande.

Det var glädjande nog Mikael Robertsson, COOP, som ifrågasatte Johanna Björklunds, Örebro universitet, presentation kring ”Måltidens ekologi”, när hon nämnde ett krav på att ekologiskt måste vara billigare. Gunnar Rundgren, som jag mötte på 80-talet, när vi utvecklade KRAV-reglerna i djurhållningen, ansåg att bonderi som livsstil är antikförklarat. Nu är det företagsamhet som gäller. Och Marie Dirke, Ekologiska lantbrukare beklagade att ”att brinna för något” har blivit ett negativt begrepp inom lantbruket. Johan Ununger, Saltå kvarn, ansåg att varje bransch bestämmer vilka attribut man vill förknippas med och livsmedelsmedelsbranschen har bestämt sig för pris. Även om det är lite bättre nu än för tio år sedan.

Det är klart att jag kände mig som en katt bland hermelinerna, som representerade det konventionella jordbruket genom Svenskt Sigill. Huvuddelen av deltagarna runt bordet hade tydligt fokus på ekologisk produktion och det blir lätt lite övertoner och förenklingar, tycker jag. För Johan Ununger, bygger ekologiskt produktion på en etik som skiljer sig från den konventionella. ”Vi sprutar inte gift på maten” är det tydliga budskapet byggt på dessa värderingar. Men det finns ju en inte oväsentlig andel lantbruk i Sverige som inte använder bekämpningsmedel och väldigt lite handelsgödsel. Och tittar man på mjölkproduktionen är variationen inom system större än mellan. Det blir för mycket av antingen eller i stället för både och. Och så en slutlig reflektion – kan en vegan stödja ekologisk produktion, som bygger på att man har djurhållning och växtodling på samma gård. Utan djur blir det svårt att få kretslopp på gården.