På antibiotikaseminariet på Smittskyddsinstitutet den 5 april blev redovisningen av Ulrika Grönlund Andersson SVA av antibiotikaanvändningen till djur i Sverige ett hoppingivande exempel. Av den totala förbrukningen av antibiotika i Sverige gick förra året 64 ton till människa och 15 ton till djur. Det innebär 106 mg per kg mänsklig kroppsvikt respektive ca 15 mg per kg djurvikt. I länder som Danmark eller Nederländerna med en stor djurproduktion är förhållandet sannolikt det omvända. Gruppbehandlingen av djur, företrädesvis svin, har i Sverige minskat med 38 % på fem år. Nedgången i den totala antibiotikaförbrukningen på minus 18 % är reell och beror inte bara på ett mindre antal djur. Den minskade förbrukningen är en effekt av samsyn och samverkan. Friska djur behöver ingen behandling och växer bättre. Man har jobbat med smittskydd, djurskydd och kontrollprogram. Hur det blir med detta på sikt med Djursmittutredningen som ett hot, kan man bara gissa sig till. Men visst finns det hotbilder. Multiresistenta MRSA har hittats på 20-tal hästar och hundar och ESBL på samma djurslag samt kyckling. Hundens MRSA, MRSP är en värsting där få antibiotika biter och som nu sprider sig i Europa.
Antibiotikaanvändningen på hund ökade rejält för några år sedan. Med kniven på strupen togs krafttag på djursjukhus och veterinärkliniker. Förbrukningen har nu sjunkit med 22 % mellan 2006 och 2010. Det krävs kunskapsuppbyggnad och infektionskontroll. Veterinärförbundets policy är till stöd för en smart antibiotikaanvändning. Det kan behövas en bättre utbildning av veterinärerna. Men det är viktigt också med ansvarsfulla djurägare. Det är en del av strategin om allas ansvar, som också var temat för antibiotikaseminariet.
En del av nedgången av antibiotikaförbrukningen i svinuppfödningen är en effekt av användningen av zinkoxid för att minska problemen med avvänjningsdiarréer hos smågrisar. På Djurhälsovårdens konferens den 23 mars redovisades erfarenheter av 15 års användning. Forskning har visat att zinkoxid stabiliserar tarmfloran hos smågrisarna och minskar risken för problem och ger också bättre tillväxt. Zinkoxid blev ett hjälpmedel för att överbrygga problemen efter förbudet mot s k tillväxtantibiotika 1986 och förbrukningen ökade rejält. Användningen blev ifrågasatt främst från miljösynpunkt och 1998 infördes receptkrav på zinkoxid. Nu användes också zinkoxid av medicinskt kvalitet. Under senare år visade Jordbruksverket en kraftig ökning av inblandningen i foder. Toppen nåddes 2009 då förbrukningen var 36 ton. Dessa skulle, om man följde inblandningsrekommendationen, räcka till 74 % av Sveriges smågrisar. Nu visade det sig att förbrukningsstatistiken även inkluderade export till Norge och vissa andra komplikationer. Därmed sjönk den svenska förbrukningen. Den skattas nu räcka till ca 35 % av smågrisarna, alternativt ca 24 % beroende på ökad foderförbrukning m m. Men även denna siffra är en ökning mot före 1999 och något oroande. Man diskuterar att även zinkoxid kan ge upphov till resistenta bakterier.
En kommentar
Hej Gunnela, kunde tyvärr inte närvara pga CVO i Budapest men har förstått att AB-seminariet var bra.
Vi hörs, mvh
Leif