Utvecklingen av EHEC- smittan i Tyskland och med spridning till andra länder är oerhört allvarlig med många sjuka och dödsfall även i Sverige. Man talar om en speciellt aggressiv form av verotoxinproducerande koli VTEC. Även om man i media talar om mindre risk i Sverige, så är det viktigt att vi fortsätter att vidta alla åtgärder vi kan för att förhindra att smitta sprids från djur till människa. Det gäller hygien och rutiner för gårdsbesök, gödselhantering, betande djur och livdjurshandel. Se också till att minska risken vid vattning av grönsaker. Det var bevattnad sallat som var orsaken senaste stora utbrottet i Sverige 2005. Jordbruksverket har föreslagit ett frivilligt kontrollprogram för VTEC/EHEC, men det bygger på att staten bidrar med medel. Det är något som djursmittutredaren Christer Wretborn, (SOU: 2010:106) inte accepterar. Därför händer ingenting just nu. Ett bindande kontrollprogram för VTEC/EHEC skulle kunna bli oerhört kostsamt eftersom bakterien är betydligt mer spridd än salmonella och kunskapen om hur man ska sanera är dålig. Om djurägaren får stå för kostnaden för sanering blir det i dagsläget ohållbart.
När antalet humanfall av EHEC ökade i Sverige 1996-97, fanns i flera fall en koppling till lantbruk, djurkontakt och opastöriserad mjölk. Därmed hamnade djuren och gårdsbesöksverksamheten i fokus. Detta innebar att LRF jobbade mycket med gårdsbesök med omtanke (tvätta händerna och bjud inte på opastöriserad mjölk), god hygien i djurhållningen, rena djur till slakt och hygienisk slakt. Näringen kallade berörda myndigheter till möte den 10 september 1997 och efter det avlöste en mängd möten och konferenser varandra under ett antal år. EHEC-fall kopplat till kallrökt korv i Skåne blev första fallet kopplat till livsmedel. Det innebar en välbehövlig skärpning av hygienreglerna i kring slakt och charktillverkningen. Sallatsutbrottet i Halland i september 2005 blev en tankeväckare. Vatten från Tvååkerskanalen hade sprutats på salladen alldeles innan skörd. Det var mycket upprörda känslor när Jordbruksverket mötte odlare och bönder i Halland. Jag var själv där. Jordbruksdepartementet krävde en utredning som blev klar 2007.
Myndigheterna, Jordbruksverket, SVA, Smittskyddsinstitutet, Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har sedan 1997 utarbetat handlingsplaner, som successivt reviderats. Den senaste är från maj 2008. http://www.jordbruksverket.se/download/18.26424bf71212ecc74b0800055/VTEC_5GD_080520.pdf
Henrik Ennart, Svenska Dagbladet har efter sin bok Döden i grytan, blivit smittskyddsexpert. Hans hypotes är att den intensiva produktionen när det gäller såväl grönsaker som djurhållning är orsaken till spridning av EHEC till grönsaker. Intensiv djurproduktion med mycket spannmål ger lättflytande gödsel, som lättare skulle smitta grönsaksodlingarna. Jag vill definitivt inte vara smittskyddsexpert, men hypotesen är intressant. Han pekar också på fördelarna med den svenska produktionen som i relation till exempelvis Spanien och Holland är betydligt mer extensiv. Köp svenska grönsaker sägs just nu i radioprogrammet Meny.
3 kommentarer
EHEC är ytterligare en anledning att föda upp djur på artegen föda. Källan till EHEC-bakterierna är nötboskap som föds upp tätt och intensivt på fröbaserat kraftfoder. Kraftfodret påverkar surhetsgraden i komagarna på ett sätt som är gynnsamt för bakterierna. När djuren äter kraftfoder producerar de fiberfattig flytgödsel som lätt sipprar ner i vattendragen. Andelen giftiga bakterier minskar dramatiskt när djuren går på bete.
Den E coli som orsakat utrottet i Tyskland är en helt ny variant, som enlgt expertisen benämns enteroaggregerande E coli. Förutom att den producerar toxiner så är den multiresistent mot antibiotika. I dagsläget vet man inte ens om ursprunget är nötkreatur. För EHEC/VTEC O157 finns inget entydigt bevis för att kraftfoderutfodrade djur utsöndrar med mer VTEC. Ett antal olika studier pekar åt olika håll när det gäller utfodringens påverkan på utsöndringen av VTEC.
Rune Lanestrand har i en debattartikel i SvD ett enkelt svar på orsaken till den nya varianten av toxinbildande E coli- GMO. Med all respekt för att det finns en oroande utveckling mot intensiv och storskalig produktion, men trovärdigheten i hans påståenden blir inte särskilt hög, när han blandar definitioner i en salig röra. HUS är exempelvis inte en bakterie utan sjukdomen skapad av toxinerna d v s akut njursvikt. De mer vanliga formerna av VTEC/EHEC kan också orsaka HUS. Någon annan än jag får gärna klargöra om antibiotikaresistensgenen som markörgen används i andra GMO-grödor än i potatisen. Och vill man välja kött från djur som inte fått GMO-foder rekommenderar jag Svenskt Sigill eller kött från den övervägande delen från svenska gårdar. De är inte just att antyda att den konventionella djurhållningen i Sverige trattar i djuren GMO-foder