Är det rimligt att maten på svenska sjukhus kommer från länder där antibiotikaförbrukningen till djur är mångdubbelt högre än i Sverige? Har läkarkåren inte förstått begreppet ”one health” d v s att folkhälsa och djurhälsa måste ses integrerat. Jag trodde den tiden var förbi när olika intressenter skyllde på varandra – läkarna på veterinärerna och veterinärerna på livsmedelsproducenterna och vice versa. Men inom läkarkåren finns fortfarande en bild av att antibiotika till djur används som produktionshöjare och inte för att bota sjuka djur Vi som jobbar med antibiotika och smittskydd inom djurhållningen har folkhälsan som stark drivkraft och har lyckats sänka antibiotikaförbrukningen till djur. Men många läkare har mycket liten kunskap om primärproduktion av livsmedel. Det är dags för en kunskapshöjning inom landsting och smittskyddsläkare. Kanske det skulle innebära ett större ansvar för sjukhusmaten och var den kommer från. Glädjande är dock det gemensamma agerandet mellan Läkarförbundet och Veterinärförbundet kring utredningen Folkhälsa och Djurhälsa SOU 2010:106. Det kanske kan ge positiv spin off.
Igår hade jag mitt nätverk ute på Ingarö för att diskutera hållbarhetsfrågor allmänt och speciellt frågorna kring antibiotikaresistens. Vi kan glädjande se att förbrukningen av antibiotika till djur minskade i Sverige 2010, även beaktat minskningen av antalet djur i lantbruket. Danmark förbrukar fortfarande dubbelt så mycket som Sverige (omräknat till djurmängd) och Frankrike kanske åtta gånger mer. Men såväl Danmark som Frankrike sliter med frågan. Danmark planerar en stor antibiotikakonferens under sitt ordförandeskap 2012. En upprepning av ”The microbial threat” från 1998. Inom den europeiska veterinärfederationen FVE, finns motstånd mot skärpningar av utlämnande av antibiotika. I Holland får veterinärerna 80 % av sin inkomst från läkemedelsförsäljning. FVE anser att det är beroendet mellan veterinär och producent som är grunden till problemet och att det krävs en attitydförändring.
Användningen av zinkoxid till smågrisar för att förhindra avvänjningsdiarreé har ökat i Sverige, även om förbrukningen justerats ned efter redovisningsproblem. Förklaring efterlyses! Tidigare var problembarnet i Sverige hundarna, men nu är det hästhållningen som är orosmolnet. Hästveterinärerna är en heterogen grupp och man har dålig koll på vad och hur mycket som förbrukas. Det aktualiserar frågan som vi tog upp för ett år sedan, och som jag framförde på Socialdepartementets hearing i maj. Det behöver utvecklas system för att övervaka antibiotikaförskrivning på djurslag, diagnos och förskrivare. En utmaning är de utländska veterinärer som utan information och utbildning har full rätt att verka i Sverige. De har självfallet ingen insikt om den s k svenska modellen.
Bättre koll på antibiotikaförbrukningen och mer medvetna konsumenter var min slutsats från förra årets nätverksmöte. Men Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm slår ifrån sig. ”Konsumenterna kan inte rädda världen. Det krävs modiga politiker och aktiva företag”. Men handeln måste ändå anses som nyckelaktörer. Men ingenting sker om det inte finns en kraftig opinion som sätter tryck på såväl politiker, företag och handel. Media har sin viktiga roll liksom NGO´s. Föreningen Vi Konsumenter kommer fortsatt driva frågan.
2 kommentarer
Tack Gunnela för att jag får vara med i ditt nätverk!Otroligt lärorikt, trevligt och inte minst mycket generöst av dig.
TACK! Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm
http://louisekonsumentkoll.se
… glömde påpeka att jag visst tror att det är viktigt med konsumentmakt, men att den inte ska ligga på enskilda konsumenter i första hand, utan på miljö-och konsumentorganisationer som har till uppgift att driva frågorna framåt, att påverka myndigheter, politiker,näringsliv – och i de här fallen också läkarna- och inte minst media att ta upp frågorna. Först då når informationen den breda allmänheten.