I går firade Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) sitt 100-årsjubileum med spännande seminarium och fin fest på Uppsala slott. Tack för att jag fick vara med och återuppleva den spännande resan med salmonella, antibiotikaresistens, BSE, dioxin, mul – och klövsjuka, fågelinfluensa, svininfluensa, blåtunga och PRRS. Och visst känns det kul att personligen bli nämnd i sammanhanget. Utan tvekan, och det har jag själv alltid sagt, så är det svenska EU-medlemskapet det största regimskiftet i det svenska smittskyddets historia. Leif Denneberg, Jordbruksverket påminde om det unika och framgångsrika samarbetet mellan myndigheter och näring i smittskyddsarbetet, men onekligen har det hänt oerhört mycket inom EU sedan Sveriges inträde i unionen. Det kanske är lättare att ”krama” en expertmyndighet som SVA, som har som uppgift att riskvärdera än Jordbruksverket, som ska riskhantera. Jag minns allt ståhej när Jordbruksverket gav sig ut och sköt omärkta kor i Ljungskile. Under alla mina år på LRF, med ansvar för djurhälso – smittskyddsfrågor så var SVA med dess kunniga medarbetare något att luta sig emot, som Anders Engvall, Christian Greko, Marianne Elvander, Per Wallgren, Sofia Bokvist, Erik Eriksson bara för att nämna några. SVA har lyckats finnas kvar, tack vare att man sagt nej till alla utredningar, som Anders Engvall uttryckte det. Men onekligen har det funnits ett starkt stöd från andra myndigheter (åtminstone vissa) och näringen för att slå vakt om SVA:s expertkompetens och särställning. Grattis och lycka till i fortsättningen.