Nationellt djurvälfärdscentrum, SCAW, vid SLU anordnade i veckan ett seminarium kring djurvälfärdsindikatorer. Man talar mycket om att mäta på djuren hur de mår, eventuellt i stället för att kontrollera stallinredning, utrymme och skötselåtgärder m m. SLU har genomfört en intressant jämförelse på 41 mjölkgårdar mellan den offentliga kontrollen med sina 43 kontrollpunkter, Svensk Mjölks koncept Fråga Kon, som med hjälp av utbildade revisorer gör ett antal observationer på kor och ungdjur och EU- projektet Welfare Qualitys (WQ) djurvälfärdsindikatorer. När det gällde gårdar med bäst djuromsorg hade de tre systemen likartad ranking, medan när det gällde gårdar med djurskyddsproblem fanns stora skillnader mellan system. Den offentliga kontrollen hade bl a inte registrerat skitiga kor, som var allvarliga anmärkningar i Fråga Kon och WQ. Detta talar för att komplettera dagens offentliga kontrollsystem med några nyckelindikatorer för djurvälfärd. Precis som vi har gjort i Svenskt Sigills mjölkstandard. Intressant var också att lyssna på humanekologen Karl Bruckmeier, Göteborgs universitet. Han bekräftade det vi vet – svenska konsumenter bryr sig, men har dålig kunskap, man oroar sig inte eftersom man litar på myndigheterna och vet inte att Sverige har högre djurskyddskrav än många importländer. Det finns utmaningar!
Ökad kunskap om konsumentbeteende och skillnader mellan länder är viktigt när man vill påverka en utveckling åt ett visst håll antingen det gäller bättre djurvälfärd eller ökad miljöanpassning. Om man tittar på Karl Bruckmeiers studie och också studerar den stora EU-studien Econ Welfare hittar man en likartad bild. Det finns inte en enhetlig modell som kan tillämpas i samtliga EU-länder. Svenska konsumenter ligger uppe i ena hörnet med hög nivå på djurskyddslagstiftningen och konsumenter som har stort förtroende för myndigheter. I andra hörnet ligger Storbritannien som har stort engagemang i djurskydd och ligger långt framme med frivilliga djurvälfärdsstandarder, som fått stort genomslag i detaljhandeln. Nere i botten ligger Makedonien, Spanien och Ungern – lite kunskap och engagemang hos konsumenterna och låg nivå på lagstiftningen. Svenska konsumenter säger sig ta hänsyn till djurskydd när man väljer livsmedel, men anser att det saknas information på produkten. Man vill gärna ha svenskt kött, men vet inte att djurskyddet skiljer sig mellan länder. Det är också viktigt att fundera över skillnaden på konsumenter och medborgare. Svenska medborgare vill ha god djuromsorg men det ska hanteras av staten och myndigheterna. I Sverige finns därmed problem med att utnyttja marknaden som hävstång för att förbättra djurvälfärden.