I onsdags bjöd föreningen Vi Konsumenter in till en workshop kring om vi ska äta kött och i så fall vilket? År 1990 åt vi drygt 50 kg kött per capita och prognosen för 2011 är 87 kg. Importen tar allt större andel av köttkonsumtionen och den svenska produktionen viker. Livlig och engagerad debatt präglade eftermiddagen, där politiker (V och MP), lantbruksnäringen, myndigheter, djurskydd, forskare och konsumenter enades om att vi måste minska vår köttkonsumtion – av klimatskäl och av folkhälsoskäl. Men ska vi äta kött, borde vi åtminstone äta svenskt, med de värden, som den svenska uppfödningen står för livsmedelssäkerhet, djuromsorg och mindre klimatpåverkan. Och andelen importerade foderråvaror, typ sojamjöl i foderstaterna är låg och ibland noll. Men konsumenterna måste ges möjlighet att veta vad man väljer. Lantbruksnäringen har missat femton år med att ge konsumenterna kunskap om vad svensk djurhållning står för. Intressant nog var det ingen under workshopen som ropade på köttskatt, utan detta är en fråga för alla aktörer i livsmedelskedjan inklusive politiker och myndigheter. Föreningen Vi Konsumenter föreslog och kan tänka sig att ta på sig uppdraget att samla aktörerna i livsmedelskedjan med syfte att alla tar sin del av ansvaret för att verka för en omdömesgill minskad köttkonsumtion.
När vi i styrelsen i somras kläckte frågeställningen kring köttkonsumtionen visste vi att detta var en angelägen och debatterad fråga. Workshop är en bra form för att föra diskussioner inom ett angeläget område. Deltagarna fick en plattform genom att Helena Lööv, Jordbruksverket presenterade fakta om produktion och konsumtion, Anna Richert, Klimatcertifiering, talade om köttproduktion från hållbarhets – och klimatsynpunkt, Jenny Lundström; Svenska Djurhälsovården, talade om djurskydd, salmonella och antibiotika – viktiga komponenter i den svenska modellen och Monika Pearson från Livsmedelsverket som redogjorde för köttets roll i vårt kosthåll. Diskussionen leddes klokt av Pia Lindeskog, nuvarande Folkhälsoinstitutet. Bland deltagarna saknade jag Naturvårdsverket, handeln, industrin, fler djurskyddsorganisationer och journalister – alla inbjudna, men det var verkligen inget problem att få en livlig debatt.
Det är viktigt att se frågan i sin helhet. Naturvårdsverket utreder just nu frågan kring styrmedel kring köttkonsumtion – klimat. Djuromsorg, livsmedelsäkerhet och hälsa finns sannolikt inte med i Naturvårdsverkets uppdrag. Djurhållning är ett mångfunktionellt system, som förser oss med mjölk, kött, skinn, biologisk mångfald, avfallsförädling och rekreation. Användningen av soja i foder är en av knäckfrågorna från hållbarhetssynpunkt. Sojaanvändningen har fördubblats i svenska foder på 20 år. Sojaodlingen medverkar till avskogning i Sydamerika, användning av otrevliga bekämpningsmedel och en minskning av den biologiska mångfalden (GMO och salmonella inte att förglömma). Men debatten i media har medfört att det pågår mycket arbete för att försöka öka odlingen av inhemska proteinfodermedel. Att som Naturskyddsföreningen påstå att den svenska köttproduktionen bygger på huvuddelen importerat foder är fel. Inblandningen av soja i fodret till mjölkkor är ca 4 % och i foder till köttproducerande nötkreatur och får ofta lika med noll. I Svenskt Sigill Nötkött är användning av soja och palmkärnkaka inte tillåtet. En omvärdering av sojamjölet, som är på gång, kan ändra kycklingproduktionens stora fördelar från klimatsynpunkt.
I USA äter man 100 kg kött per person – är vi på väg åt det hållet? Intresset för kött inom restaurangvärlden är stort. Det öppnas flera nya köttrestauranger bara i Stockholm. Idag ligger andelen svenskproducerat kött mellan 40 – 70 % beroende på köttslag. I livsmedelsbutikerna är köttet huvudsakligen svenskt. Ursprungsmärkningen på charkvaror kan förhoppningsvis öka efterfrågan på svenska charkråvaror. Men i restaurangvärlden annonserar man gärna att man har amerikanskt kött, utan en tanke på hur köttproduktionen ser ut i USA – ofta storskalig och med hjälp av slutgödning i feed lots och med tillväxtantibiotika. Det enda vi slipper är hormonbehandlat kött, eftersom EU säger nej till detta.
2 kommentarer
Hej Gunnela!
Kan du inte förklara lite mer kring uppfödningen av kött i USA. Jag var på ett ställe i Dallastrakten där man pratade om att kollegor i branschen opererade in hormonstavar i öronen på djuren. Vet inte om detta är vanligt eller inte?
Vad innebär slutgödning i feed lots och vad får djuren för mat då?
Tack
I USA använder man allmänt inplantat d v s just hormonstavar (könshormoner) för att få stutarna att växa snabbare. EU har sedan länge förbud mot att använda könshormoner i tillväxtbefrämjande syfte. Man har också lyckats införa krav på att EU får säga nej till kött från hormonbehandlade djur. USA har vid flera tillfällen bråkat kring detta ocha anser att det inte är bevisat att detta är hälsofarligt. Feed lots är inhägnader där man samlar tusentals djur för slutgödning innan slakt. Utfodringen är ofta intensiv och bygger på majs och sojamjöl. Ofta tillämpas, förutom hormonbehandling generellt också tillväxtantibiotika. Eftersom man samlar djur från olika ställen blir smittrycket ofta högt. Feed lots börjar nu också tillämpas i Brasilien för att begränsa behovet av mark. Detta är en effekt av kritiken på att man hugger ned regnskogen eller utnyttjar savannen (cerradon)för betesmark.