I går presenterade Anders Wijkman sitt delbetänkande i upphandlingsutredningen. I debattartikeln i DN blev den offentliga upphandlingen av äldrevård ett skräckexempel på dålig upphandling. Men jag hoppas inte att detta ska överskugga den viktiga frågan om den offentliga upphandlingen som samhällspolitiskt styrmedel för ett hållbart samhälle. Självklart är kommunikationer och byggande oerhört viktiga frågor från hållbarhetssynpunkt. Men livsmedel som vi stoppar i kroppen flera gånger om dagen måste prioriteras, även om den offentliga livsmedelskonsumtionen är en mindre del av den totala livsmedelskonsumtionen. Upphandling av livsmedel måste främja en hållbar produktion och konsumtion. Grunden för bra kostvanor och kunskap om hur livsmedlen produceras läggs i skolan. I inbjudan till pressträffen nämns speciellt djurskyddskrav, som inte får ställas. Det krävs en insikt om att djurskydd har en direkt koppling till hållbarhetsfrågorna eftersom friska djur minskar behovet av antibiotika och risken för resistens. Ett ansvar ligger också på KSLA, vars kvalitetsbegrepp har använts som slagträ i debatten. Djurskydd är sannerligen ingen luddig subjektiv kvalitet. Och djurskyddskrav får ställas och är inte i konflikt med varken Lagen om offentlig upphandling LOU eller EU:s målsättningar.