I går presenterades Eva Eriksson sitt förslag till ny djurskyddslagstiftning. Inte oväntat fokuserade riksmedia kring förbudet mot tidelag, åldergränsen för när man får köpa sällskapsdjur, förbud mot extrem exteriöravel hos exempelvis hund och kravet på märkning och registrering av katter. Grattis Djurskyddet Sverige som ihärdigt har drivit frågan i många år. Jag har själv varit med på uppvaktningar av Eskil Erlandsson med 100.000 namnunderskrifter (2007) och debatterat med bl a Barbro Hedvall, DN, som ansåg att katter inte behöver någon ägare, som tar ansvar. Spöförbud vid tävling och träning av hästar är ett tufft beslut. Det framtida regelverket kring lantbrukets djur är inte lika intressant för media. Jordbruksverket ges större möjlighet att anpassa sina föreskrifter till vetenskap och beprövad erfarenhet i samråd med branschorganisationer. Utan att ha insyn i utredningen tycker jag förslagen ser bra ut. Man talar också om att deltagande i kontrollprogram ska ge lättnader för djurägarna att uppnå ett bra djurskydd. Det är bra om man förstår att tredjepartscertifierade kvalitetskoncept som Svenskt Sigill är intressant i dessa sammanhang.
LRF tycker inte att förslagen är tillräckliga för att få ett mer målstyrt djurskydd, som ger djurägarna större flexibilitet och ansvar. Men uppriktig sagt – så länge vi har resursbaserade djurskyddsförordningar och direktiv på EU- nivå blir det svårt. Marit Paulsen driver i EU- parlamentet kravet på en harmoniserad djurskyddslag inom EU. Eftersom man då sannolikt kommer att hamna på minsta gemensamma nämnare, kommer detta självfallet innebära att Sverige får sänka sin lagstiftning. LRF kanske skulle tycka att detta var en lösning på kravet på målstyrning och ökad flexibilitet, men djurskyddsorganisationerna i Sverige har protesterat vilt mot en sådan harmonisering. Det finns en ganska stor enighet om att det behövs krav på miljö och skötsel, men också att detta bör kompletteras med djurbaserade välfärdsindikatorer.
Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu blir det stor djurskyddskonferens på torsdag. Sedan vidtar en bred remisshantering. I starten av utredningen 2009 inkom över 100 synpunkter från olika intressenter. Det lär inte bli färre remissyttranden. Sedan är frågan hur Eskil Erlandsson och hans borgerliga kollegor kommer att se på vissa av förslagen, som faktiskt innebär mer regelverk och inte mindre. Lycka till!