Jag lyssnar av radions och SVT:s nyårskrönikor. Det har hänt så mycket i vår omvärld, så det kanske inte är så konstigt att en så viktig framtidsfråga som klimatfrågan inte får berättigad uppmärksamhet. Sedan finns det professorer (Lennart Bengtsson, Brännpunkt SvD 29 december) som tycker att man hellre ska hugga ned träd kring järnvägen än prioritera minskade utsläpp. Precis som det inte var nödvändigt att prioritera både och. Men nu ska ju Vänstern göra sig till klimatparti, så man kommer väl att se till att klimatfrågan hamnar på dagordningen år 2012. Jag hoppas dock att vi inte får den enkla lösningen vegetarisk mat. Man måste balansera åtgärderna med hänsyn till landsbygdens naturliga förutsättningar, naturbetesmarker, biologisk mångfald och inte minst vilken näring olika livsmedel bidrar med. Och ska vi ersätta kött med fisk, så gäller det att fisken kommer från hållbara bestånd eller odlas på ett hållbart sätt. Under rubriken ”Livsmedel är inte alltid utbytbara”. skriver Anna- Karin Edman Modin, Svensk Mjölk på SvD:s Brännpunkt den 15 december 2011 ”De tvärsäkra förespråkarna för att en vegankost ska rädda klimatet har en hel del kvar att bevisa. Särskilt när vi tar med perspektivet hur alla grupper i samhället ska få i sig tillräckligt med näring”. Och vill vi verkligen påverka utsläppet av växthusgaser, ska vi stimulera till klimatcertifiering. Det ger effekt, oberoende av vilka livsmedel vi väljer att konsumera. Ska vi äta mindre och ”bättre” kött är det bra om det är klimatcertifierat.
År 2011 innehöll många brännande ämnen. Den ökande antibiotikaresistensen har fått berättigat ökat utrymme. Danmark som ordförandeland första halvåret 2012 kommer att prioritera frågan. Jordbruksverket har också bjudit in till strategisk diskussion i slutet av mars. Föreningen Vi Konsumenter har uppmanat Sveriges Konsumenter att jobba vidare med frågan. Personligen kommer frågan, precis som de senaste 30 åren, vara högprioriterad.
EHEC- utbrottet i Tyskland under sommaren med många allvarligt sjuka och dödsfall skapade panik och plötsligt blev spanska gurkor livsfarliga. Så småningom hamnade fokus på groddar och bockhornsfrö från Egypten. Svenska groddodlare som verkligen säkrat sin livsmedelssäkerhet, fick se marknaden totalt försvinna när Livsmedelsverket avrådde från groddar och detaljhandeln plockade bort groddarna från hyllorna. Svenska myndigheter blev orättvist uthängda för att inte göra något, när Svenska Dagbladet visade på den oroande utvecklingen av smittade barn i Sverige. KSLA:s EHEC-seminarium i oktober visade med all önskvärd tydlighet att ovanligt mycket görs för att förebygga EHEC i Sverige.
Den offentliga upphandlingen av livsmedel blev en följetong där förvaltningsrätts – och kammarrättsdomar avlöste varandra, spretande åt olika håll. Utan tvekan har Servera, som den stora överprövaren, under året ändrat attityd. Från att inledningsvis ha sagt att det inte går att ställa djurskyddskrav, så säger man nu sig vilja göra detta. Vi får väl kämpa för att få rimliga verifikationskrav. Och frågan kommer definitivt att leva nästa år med Anders Wijkmans upphandlingsutredning. KSLA planerar en workshop i vår.
Pågående statliga utredningar har inneburit flera bloggar och medfört en omfattande samverkan mellan olika intressenter. Christer Wretborns s k djursmittutredning innebar bl. a ett konstruktivt samarbete mellan veterinär – och läkarkåren. Tråkigt bara att samarbetet gav en något för tillspetsad diskussionen kring villkorad läkemedelsanvändning i mjölkproduktionen. Låt oss avvakta den pågående utvärderingen. Alla är överens om att det är oerhört viktigt att användningen av antibiotika måste vara behovsanpassad och bygga på diagnos och att resistensen inte får öka. Jordbruksverket har nyligen gått ut med förslag till skärpningar när det gäller tillgången till antibiotika.
År 2011 går till historien då den svenska mejeristrukturen kraftigt förändrades. Ännu är det oklart om Skånemejerier säljs till franska Lactalis. Det var intressant att nyheten gavs stort utrymme i SVT. Jag tror inte utförsäljningen av Scan till Finland 2006 fick samma uppmärksamhet. Men det är ju ändå så att svensk mjölkproduktion är ryggraden i svenskt lantbruk och ligger nära den svenska folksjälen. Jag undrar om svenska mjölkkonsumenter bryr sig om ifall svenska mejerier ägs av svenska bönder? Än en gång – det är dags att driva frågan om ursprungsmärkning av mejeriprodukter.