I går ordnade Jordbruksverket sin årliga livsmedelskonferens med fokus innovation och ökad export. Läckra bilder illustrerade Ewa Björlings presentation kring ”Sweden the new culinary nation”. Syftet med Matlandet är ju väl känt d v s ökad tillväxt och flera jobb. Exporten av livsmedel har ökat och förväntas öka. Men frågan är vad svenska konsumenter har att vinna och om svenska bönder känner sig stärkta i att man producerar bra och säkra livsmedel. Visserligen nämner Björling skickliga lantbrukare och förädlare, men det är knappast lantbruksråvaror som säljs in i presentationen. EU- kommissionen genom Joao Pacheco DG Agri uttalade bl a inte oväntat sin förvåning över att Sverige ställer sig på sidan om och inte är intresserade att inom ramen för CAP-diskussionerna stödja forskning kring jordbruk och livsmedel. Birgitta Ohlsson, som EU-minister driver ju hela tiden satsning på forskning och utbildning, men det ska tydligen vara annat än inom jordbrukssektorn. Oatly blev ett exempel på en intressant innovation. Men VD Jan Johansson kanske ska var lite försiktig med att kalla kon för en stor miljöbov inför gårdagens auditorium, även om inga mejerirepresentanter var där. Även om jag som gammal fodertillverkare gillar havre, så är det tveksamt om havreodling konkret kan bidra till biologisk mångfald.
En kommentar
Här hemma verkar inte ”trendspanarna” tro att det är nåt tillräckligt speciellt med primärproduktionens råvaror. Men, när man tar de bästa ostarna, grisköttet och berättelserna om kvalitetssystem-klimatcertifiering med mera till utlandet. T ex Frankrike, så märker i vart fall jag att det vi gör i Sverige är unikt, intressant och inte minst, gott. Sverige-bilden som en del vill visa är inget öppet fönster, utan kanske ett titthål än så länge. Här har vi livsmedelsproducenter ett jobb att göra, jag vet inte vem som skulle göra det åt oss.mvh Pelle