I dag ordnade Marit Paulsen och Eva Eriksson ett gemensamt pressmöte kring det framtida djurskyddet i Sverige och i EU. En viktig del av frågeställningen är att motverka antibiotikaresistens. Jag vet inte om det beror på att man som svensk inte ska förhäva sig, men Marit hävdar med enfas att ”Sverige inte är bäst”. Hon hänvisar till djurskyddslagstiftning i andra EU-länder eller att exempelvis en stor andel av de franska kycklingarna produceras under Label Rouge. Men faktum kvarstår att Sverige faktiskt har en av EU: s tuffaste djurskyddslagstiftningar och också, som en följd av detta, EU:s lägsta antibiotikaförbrukning och lägsta andel resistenta bakterier. Det slår inte Danmark, Frankrike eller Storbritannien. Kommissionens förslag, till ny djurvälfärdsstrategi, mycket präglat av DG Agri, är två steg tillbaka jämfört med EU-parlamentets (Marits) förslag från maj 2010. Men Marit tänker baxa tillbaka förslaget till EU-parlamentets mer offensiva angreppssätt. Hon vill se en parallell till livsmedels – och foderlagstiftningen. Den harmoniserade djurskyddslagstiftningen ska vara en ramlag som tydliggör ansvarsfrågorna. Eva Eriksson och Marit Paulsen är båda oroade över Sveriges bristande engagemang i jordbruket och i jordbrukspolitiken. Jordbruk som del i företagandet på landsbygden är underskattat i debatten. Det finns inget politiskt parti som hanterar CAP. Våra viktiga framtidsfrågor är livsmedelsförsörjningen, klimatfrågan, vattenfrågan och den biologiska mångfalden.
Marit Paulsen framhärdar i sina påståenden att 50 % av alla antibiotika inom EU används inom djurhållningen och man vet inte hur den används. Och det kan vara sant rent generellt, men man kan tycka att hon kan lyfta fram vissa länder som Sverige och Danmark, som faktiskt har hyfsad koll på läget. I Sverige används 84 ton inom humanmedicinen och ca 15 ton till djur. Men visst Sverige är en liten del av verkligheten inom EU. Det kan vara svårt att bli hörd när man representerar ett litet medlemsland. Det finns en tydlig polarisering i nordvästra och sydöstra EU. Men frågan är hur Sverige fungerar? Vi har enligt Marit en matpornografi i Sverige med en kokbok som ges ut varje dag. Ändå lagar vi mindre mat och lägger ned allt mindre pengar på våra livsmedelsinköp. Jag fick en förklaring kring 7 % ekologisk träda. Den marken ska användas till skyddszoner och gröna korridorer. Marit talar också varmt för plöjningsfritt jordbruk. Men då ska man vara klar över att denna i allmänhet kräver ogräsbekämpning med växtskyddsmedel.
Eva Erikson, som svensk djurskyddsutredare markerade att Sverige inte ska sänka sin djurskyddsnivå. Det ligger ett stort ansvar på Jordbruksverket att förvalta uppdraget att utarbeta väl förankrade föreskrifter. Hon hävdade att vi har världens bästa djurskyddslag. ”Antibiotikafrihet” måste vara en konkurrensfördel för svensk export.
3 kommentarer
Hejsan!
Eftersom jag inte var med på pressträffen (och inte heller kände till den) så kan jag inte annat än referera till din blogg. Beträffande Label Rouge så är det ett franskt varumärke som saluförs som en nischprodukt och har en lite andel av den totala produktionen i Frankrike. Majoriteten av den franska kycklingen går under betäckningen ”industri-kyckling” som enligt FAO innebär att man endast producerar kyckling och har ingen växtodling på gården – det handlar med andra ord om en massa anläggningar och sällan ens en bonde som står bakom uppfödningen. Detta förekommer i princip inte i Sverige, vilket också tydliggjordes då Carolyn Opio från FAO gjorde en presentation i september 2011 i Köpenhamn under rubriken Greenhouse gas emissions from Livestock food chain. På en av bilderna på Opios presentationsmaterial (vilket bifogats till Gunnela) finns ett flertal länder markerade som producerar den sk industrikycklingen -inklusive Frankrike – men inte Sverige!
I Frankrike är bland annat näbbtrimning tillåtet. Det också är tillåtet att avelsdjuren får sitta i bur, kapuner, dvs. när man sticker in en virknål i buken och drar sädesledarna utan bedövning får förekomma, vilket också säljs under varumärket Label Rouge. Inget av detta är överhuvudtaget tillåtet i Sverige pga de tuffa djurskyddsreglerna som vi har.
Marit är självklart välkommen när som helst när hon befinner sig i Sverige att få komma ut och titta på en svensk kycklinggård. Då finns också möjlighet att få ta del av det arbete som svenska kycklingbönder lägger ner varje dag, året om vad gäller djuromsorg, djurhälsa och smittskydd.
Branschen står inför ständiga utmaningar från lågprisimporten. Branschen kämpar därför att ständigt förbättra sig och saluföra världens bästa kyckling. Genom tuffa djuromsorgs- och kontrollprogram kan svenska konsumenter äta en kyckling som är fri från salmonella och uppfödd i enlighet med en av världens tuffaste djurskyddslagar. En uppfödning där vi sätter både kycklingen och konsumenters välfärd i centrum!
Maria Donis, VD
Branschorganisationen Svensk Fågel
”Statistiken över djuromhändertaganden är ett tecken på att många bönder som har djur behöver höja sin kompetens, menar Eva Eriksson.”
Hon menar väl djurägare?
Blandar hon ihop häst hund o katt med kor eller?
Vi använder en tiondel så mycket antibiotika som Holland o Danmark per ko och år… det säger väl en del om vår kompetens.
Eva håller på att ”kasta ut barnet med badvattnet”.
Våra mjölkbönder och kor är i absolut världsklass i kompetens.
Håller med Drängen, hur kan Eva Eriksson angripa en hel yrkeskår utan att någon av oss bönder högt avlönade tjänstemän sågar ner henne. är det för att LRF höjdarna är kompisar med Eva E och i egentligen skiter i bönderna?