Jag tror världen skulle tjäna mer på att införa en hållbarhetsmärkning än att fokusera på några få parametrar i en miljömärkning. Eller skulle vi kalla dessa Reko-märkningar, som Severa har gjort i sitt informationsmaterial. Dagens definition av miljömärkning i Sverige utesluter seriösa koncept som faktiskt bidrar till ökad hållbarhet. I radiogrammet Plånboken häromdagen berättade programledaren glatt att Rainforest Alliance inte är ett miljömärke utan ett kvalitetsmärke. Blir jag som konsument klokare av det? Vad menas med miljö i detta sammanhang och vad menas med det luddiga begreppet kvalitet? För mig som konsument, är en miljömärkt produkt, en produkt som på ett eller annat sätt under vägen bidrar till en bättre miljö – eller kanske ökad hållbarhet? Jag tror också ett det finns något slags kontroll som garanterar detta. FAO har i ett nytt dokument formulerat riktlinjer för ökad hållbarhet – ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Så vitt jag vet, bidrar faktiskt Rainforest Alliance till ökad hållbarhet enligt flera av de parametrar, som FAO anger (läs hela artikeln).
I FAOs bild, som tyvärr inte gick att kopiera in ingår energi, klimat, luft, vatten, jord, material, svinn, ekosystem, djur, management, lönsamhet och solvens, sårbarhet, lokal ekonomi, levnadsförhållanden, mänsliga rättighteter, jämställdhet, yrkemässig hälsa och säkerhet, utveckling av mänskliga resurser, lvsmedelssäkerhet (security), delaktighet, erkännande, efterlevnad av lagstiftning, fairness och utveckling (med ursäkt för att översättningen kan vara tveksam). Enligt FAO måste alla dimensioner vara med för att vi ska gå mot ett hållbarare samhälle. Denna bild ska också jämföras med Planet Boundaries, där vi har rödlistade områden som förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och kvävets kretslopp. Kemiska föroreningar och ökning av aerosoler i atmosfären är andra viktiga områden.
I debatten upprepas också detta mantra att all miljömärkning förvirrar och att det finns en märkningsdjungel. I Sverige finns för livsmedel KRAV, EU-ekologiskt, Svenskt Sigill och Rainforest Alliance (framför allt bananer, kaffe, te och kakao). Änglamark, I love Eco och Garant är handelns varumärken för ekologiskt, som kanske förvirrar, men å andra sidan är det handelns varumärken som bidragit till ökad försäljning av ekologiska livsmedel. Sedan kan man inte ropa på ursprungsmärkning om man inte klargör att det finns skillnader mellan länder när det gäller lagstiftning kring exempelvis djurskydd och miljö. Det är ju speciellt viktigt för oss som engagerar oss i djurskyddsfrågor. I Djurskyddet Sveriges broschyr finns både information om märken och väsentliga skillnader om produktionsförhållanden i länder som exporterar till Sverige.
En kommentar
Jag går in på Konsumentverkets KV hemsida. KV talar om hållbar konsumtion, men ger precis som Råd & Rön ingen information kring hur Rain Forest Alliance eller Svenskt Sigill medverkar till ökad hållbarhet. Däremot tar man upp MSC som verkar för hållbart fiske. Precis som jag är kritisk till konsumentorganisationer som censurerar märken och fakta som konsumenter möter i butik, tycker jag att Konsumentverket har ett ansvar för att informera konsumenterna på ett sakligt sätt, så att man ska kunna göra medvetna val mot ett hållbart samhälle. Även det som uppfattas som näst bäst, kan vara ett steg på vägen