Smågrisimport från Finland – ett riskprojekt

I samband med griskrisen i november 2009, ställde sig i stort sett hela slaktbranschen bakom att certifiera den svenska grisproduktionen. Vissa undantag finns för små besättningar. Jag har också skrutit med att den svenska grisproduktionen är den mest kontrollerade i EU, med ett bl a ett gott hälsoläge. Scans inköpsbolag SLS har nu importerat ett större antal finska smågrisar för att placera ut i svenska grisbesättningar. Därmed bryter man mot regelverket i grundcertifieringen GRIS. Detta ställer krav på att grisen ska vara certifierad även som smågris. Bryter man mot denna regel riskerar man avstängning. Vad Scan nu gör är att urvattna trovärdigheten för den svenska satsningen på en kvalitetssäkrad svensk grisuppfödning. Finskfödda grisar kan aldrig bli svenska. Det har skett smågrisimport från Finland tidigare och detta godkändes av Jordbruksverket. Men det var före griskrisen 2009. Även om hälsoläget kanske är ganska gott i Finland, så vet vi att Finland har multiresistenta MRSA i sin grispopulation. Svenska grisar är ju att betrakta som fria. Det är med bedrövelse jag konstaterar att det tidigare bondeägda svenska Scan, nu finskägt, gör bort sig – tycker i alla fall jag.

Scan SLS` argumenterar för att den främsta anledningen till importen av smågrisar är att fortsätta hålla uppe våra produktionsvolymer för att kunna ha en svensk produktion även på sikt. Det låter givetvis behjärtansvärt, men det hade väl varit klokt att stämma av innan, vilka regler som gäller. ”Den finska smågrisen blir också ett steg att konkurrera med det importerade köttet som idag har allt större acceptans på marknaden och ett intressant alternativ för de kunder som idag importerar griskött till sin produktion. De kan nu köpa ett mellanting, en importerad smågris och uppfödd enligt vår unika svenska djuromsorgslagstiftning” säger Fredrik Jönsson på SLS. Men hallå där – en finsk smågris är en import och inget annat. Även om Scan lovar att särhålla och inte plocka in de finska grisarna i sitt Scan-sortiment, så känns det inte bra. Och dessutom så bryter man ju faktiskt mot regelverket för grundcertifieringen. Det intressant i sammanhanget var att det verkar vara så att övriga branschen var helt ovetande om vad som var på gång. Och när det uppdagades var de finska grisarna redan i landet. Och nästa gång kanske det är danska smågrisar på väg in. Och då talar vi verkligen om högriskprojekt.

3 kommentarer

  1. Jimmy
    Publicerad 18 februari, 2012 at 12:27 | Permalink

    Det är väl bara att konstatera att så länge de såkallade mervärdena i svensk grisproduktion stannar i leden före primärproducenterna så kommer den svenska produktionen att fortsätta minska. Slakterierna får ta till dessa desperata metoder för att upprätthålla en volym i sin egen verksamhet om de inte vill lägga ner.
    Det är hög tid att hyckleriet kring svensk grisproduktion får ett slut och att vi producenter får en ordentlig del av den ersättning som konsumenter är villiga att betala handeln för de ”svcenska mervärdena”, som vi har i VÅR produktion!
    Sker inte detta snart så har inte svensk grisproduktion någon framtid hur bra våra grisar än må vara!!
    Vi har inte råd att fortsätta producera på ”rost och röta” under världens kanske hårdaste regelverk och lagkrav.
    Vore kul att kunna bygga ett nytt modernt stall för pengar man tjänat och inte enbart förlita sig på banken så fort man behöver investera något i produktionen.
    Lycka till!

  2. Gunnela
    Publicerad 19 februari, 2012 at 15:55 | Permalink

    Vill inledningsvis framföra min kritik mot Lars- Gunnar Lannhards Grisportalens tolkning av vårt samtal och min blogg. Lars-Gunnar lägger ord i min mun som jag definitivt inte sagt. Skäms!
    De s k mervärdena i svensk djurhållning är inte något som man bara kan ta bort utan att det får effekter. Jag känner stor oro över den backande svenska produktionen av kött och mejeriprodukter. Men jag tror inte att man löser lönsamhetsproblemen genom att montera ned svenska krav på livsmedelsäkerhet och djuromsorg. Att försämra djurskyddet riskerar att försämra djurhälsan och därmed uppstår andra kostnader och också risken för ökad antibiotikaanvändning och ökad antibiotikaresistens. Vill det sig illa kan vi avhända oss möjligheten att behandla sjuka djur. I andra länder som Holland och Danmark sätts hårt tryck på att minska antibiotikaförbrukningen till djur. Och nästa år ska många europeiska grisproducenter släppa loss sina suggor. Jag har uppfattat att det skett en viss vändning mot det positiva i svensk grisproduktion och hoppas verkligen att ni kan härda ut. Jag vill kunna köpa svenskt griskött även i fortsättningen.

  3. expansiv bonde
    Publicerad 23 februari, 2012 at 6:51 | Permalink

    Det är ett tecken i tiden att vi tar in grisar från utlandet. Det visar på att världen inte ser ut som den gjorde för 20 år sedan.
    Man kan tycka vad man vill men den svenska modellen har inte fungerat och den bransh som drabbats hårdast de sista åren är grisbranshen som också har haft de hårdaste extra reglerna.Vi måste bejaka den här utvecklingen bli en del av den och låta konsumenten avgöra vad de vill ha och producera det. Ser du på djurskyddet kring svensk mjölkproduktion så hängs den upp mycket kring betesdriften och det kommer att bli en ödesfråga för svensk mjölkproduktion i framtiden och vill vi ha ett starkt svenskt lantbruk måste vi tänka om och producera det konsumenterna vill betala för och inte vad vi tror de vill betala för. Världens levnadstandard förbättras varje dag och vi har inte den särställningen i världen idag som vi hade för 20 år sedan där vi kan tillåta oss fördyrande produktionsmetoder när min största konkurrent inte är min granne utan jag konkurrerar med hela världen

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.