Danska ordförandeskapet och Kommissionen bjöd in till djurskyddskonferens förra veckan, med underrubriken ”Alla har ansvar”. Bondeorganisationen COPA/COGECA fick stort utrymme, men konsumentorganisationerna lyste med sin frånvaro. Antingen var BEUC (den europeiska konsumentorganisationen) inte inbjuden, eller så är man beklagligt nog inte intresserad. Svenska konsumentrepresentanter måste driva djurskyddsfrågan inom BEUC och få förståelse för att det finns en koppling mellan djurskydd, djurhälsa och folkhälsa. Det var en frågeställning, som överhuvudtaget inte fanns med på agendan. Man talar hela tiden om att djurskydd kostar och hur ska man då få stöd hos producenter eller konsumenter? Ingen talar om vad dåligt djurskydd kostar i form av ökad sjuklighet och ökad antibiotikaförbrukning. Dan Jörgensen, ordförande för EU-parlamentets Intergroup var dock mycket tydlig: Vi har misslyckats – intensifiering, djurfabriker och lägsta möjliga kostnad. Trots förbud kuperas huvuddelen av grissvansarna. Se på genomförandet av värphönsdirektivet, griskkastreringen och 1 miljoner medborgare kräver skärpningar när det gäller djurtransporterna. Det finns ett stort behov av förbättringar och vi behöver mer regler, även om vi kan se på marknaden som en möjlighet.
Marit Paulsen, som tackade Astrid Lindgren för hennes insatser för djuren, driver sin linje med en harmoniserad ramlag, en motsvarighet till förordningen kring livsmedel och foder. Detta skulle innebära ett ökat ansvar hos ”tillverkarna” i det här fallet djurhållare. Detta innebär sannolikt också att medlemsstaterna förhindras ha nationella djurskyddsregler.
Min gamla kompis Pekka Pesonen COPA/COGECA gav stöd till Kommissionens förslag till djurvälfärdsstrategi. Det är bra med förenklingar och flexibilitet. Det är bra att man har en gemensam bas som byggs på med frivilliga riktlinjer. Men djurbaserade indikatorer är ännu inte praktiskt tillämpbara. Det är förolämpande att anse att bönderna är okunniga. Han konstaterade att handeln inte refererar till EU:s djurskyddsstandarder utan till privata djuromsorgsstandarder. Det är väl så att den offentliga kontrollen inte räcker utan handeln kräver certifieringar för att känna sig trygga.
Leigh Grant presenterade RSPCA:s koncept ”Freedom food, FF”. Han konstaterade att utvecklingen av frivilliga djurvälfärdsstandarder tar tid. RSPCA började redan 1994. Det är värt att notera att FF inte hanterar livsmedelssäkerhet. Den tas om hand av det brittiska bondemärket ”Red tractor”. Enligt Grant har konsumenterna en aptit på information. Men konsumenterna måste veta vilket problem man löser och RSPCA har hög trovärdighet, som ägare av standarden, men det krävs ”robust enforcement”. Mc Donalds vill erbjuda ”Good fast food”. Man benchmarkar alla EU:s 440 kvalitetsstandarder. För att driva på utvecklingen marknadsför man ”flagship farmers”, som ligger i fronten med djuromsorg och miljö. Det skapar stolthet.
Det presenterades ett antal vetenskapliga studier kring konsumentbeteende. Inga överraskningar – negativa nyheter ger mer effekt på konsumentbeteendet än positiva, som snabbt glöms bort. Det skillnader mellan attityder och beteende och så frågan kring märkning och hur mycket information man kan ta emot på förpackningen. Projektet EconWelfare har beräknat kostnaderna i olika medlemsländer om man skulle gå mot ”free range” hos 80 % och 20 % ekologiskt. Kostnaderna är höga och det kräver högre priser på marknaden eller bidragssystem. Kastreringsfrågan kom upp. Sedan 2011 säljer de flesta stora detaljhandelskedjor i Holland inte griskött från kastrerade grisar. 40 % av grisarna är inte kastrerade. Ian Duncan, Kanada, som jag besökte på slutet av 80-talet, presenterade ett djurvälfärdskoncept med fem steg. Konceptet, som ägs av Global Animal Partnership, har fått visst genomslag. Nu omfattas närmare 900 nötköttgårdar och drygt 400 kycklinggårdar. Inspektion sker var femtonde månad för att täcks årstidsvariation. Och så slutligen föreslog Bo Algers att grissvansen skulle kunna bli en bra markör. En hel svans tyder på bra miljö, bra foder, lagom beläggning och bra sysselsättning för grisen.