Den senaste tidens diskussion kring den svenska livsmedelsproduktionens framtid väcker ett antal reflektioner. Jag har tidigare pekat på skillnader mellan hur mejeribranschen genom Svensk Mjölk förebygger kriser jämfört med köttbranschen som blir tagna på sängen – exemplet griskrisen. Svenska Ägg har just nu medvind genom svenska djurskyddsregler. Svensk Fågel har genom åren lärt sig värdet av att hålla ihop och ta handfasta tag vid tänkbara förtroendekriser. Man var tidiga med att införa ursprungsmärkning. Man har jobbat målmedvetet med att skaffa sig kunskap om hur man ska bekämpa cambylobacter och utreda orsakerna till fynd av resistenta bakterier som VRE och ESBL. Jag har inte hört att man diskuterar att ta in daggamla kycklingar från Danmark. Köttbranschen saknar helhetsgreppet. Kött – och Charkföretagen har importörer av kött som medlemmar och Svenskt Kött är duktiga på att i motvind marknadsföra svenskt kött, men har marginella möjligheter att samla branschen. Det tog bara något år, så bröt Scan den gemensamma uppgörelsen kring certifiering genom att ta in finska smågrisar. Därför ser jag LRF:s husdjursdelegations utspel som en tydlig och positiv markering. Frågan är bara hur svensk kött – och mejeribransch klarar att hantera mejerier och slakterier med utländska ägare när det gäller att försvara svenska styrkefaktorer som livsmedelssäkerhet och djuromsorg.
Jag hejar på Bosse Algers som lanserat att använda grisknorren som markör för ett bra respektive dåligt djurskydd. Hela svansar skulle kunna vara ett bra alternativ för att mäta djurvälfärden i slaktgrisuppfödningen. Motsvarigheten för kycklingproduktionen är fothälsoprogrammet där man tittar på om kycklingarnas fötter är fria från frätskador d v s man har en bra djurmiljö som håller ströbädden torr. Få se om Marit Paulsen kan nappa. För att förutom att holländsk grisuppfödning har stora problem med hög antibiotikaanvändning och hög förekomst av MRSA, så har jag aldrig sett så korta grissvansar som i Holland. Här fanns inte tillstymmelse till strö. Å andra sidan har den holländska djurskyddsorganisationen fått stort genomslag med sitt djurvälfärdskoncept Beter Leven (bättre liv). Ett certifieringssystem med tre nivåer med stjärnor. Den som lever får se.
Jag hejar också på Louise Ungerth som väldigt tydligt på KSLA- seminariet den 29 mars kom med budskapet:
– Släng inte mat,
– Ät mindre kött men bättre
– Handla svenskt (inte bara för att det är svenskt men ger
många miljö och djurfördelar)
– Gärna miljömärkt
(KRAV, Sigill, EU-blomma, Fair Trade, Rainbow Alliance), i
– Säsong, gärna lokalodlat =
arbetstillfällen på landsbygden,
Jag efterlyser fler konsumentorganisationer som är lika tydliga.
7 kommentarer
Tack! Jag hejar på dig också!
Men,ett märke med en grisknorr…Hur många konsumenter begriper det? Eller är det inte så du och Bosse menar, att grisknorren som logga skulle signalera bra djurvälfärd…?
Ett fåtal skulle begripa.Man kan inte begära att folk ska vara tillräckligt intresserade av hur maten är producerad för att sätta sig in vad knorr eller ej på grisen betyder för hur djuret har det under sin levnad.
Fast jag kanske har missuppfattat hela alltet så här på kvällskvisten en långfredag…
Glad Påsk Gunnela!
Hur skall vi kunna ta dig på allvar Gunnela?? Du lever i en värld där allt är svart eller vitt. Det du står för är den vita goda kraften och Per Kalsson och lika tänkare där ibland mig vi är den mörka den onda kraften. Det är som att höra en frikyrko predikant. Du vägrar att gå in i argumentaion och snäser högfärdigt bort motargument på ett oförskämmt sätt. När man vill föra en saklig disskussion hänvisar du till de heliga skrifterna (några forskningsresultat som du helst inte vill nämna namnen på). Hur skall man kunna föra en en saklig debatt när du vägrar att stå förn din ståndpunkt?? Börja svara på mina frågor så vi kommer vidare!!
Till Louise
Nej vi talar inte om märkning, utan att finna en bra djurvälfärdsindikator i slaktgrisproduktionen. D v s en motsvarighet till kycklingarnas fothälsoprogram. Om det ska kopplas till högre beläggning, måste man nog skaffa sig aktuell kunskap om vad som händer om man minskar utrymmet per gris.
Till Exanpansiv bonde!
Jag har svarat på frågorna, men finner det lönlöst eftersom ni inte accepterar svaren. Det som står i dagens blogg handlar inte om vetenskap utan ett krasst konstaterande över vad som har hänt och händer. En något bredare omvärldsanalys än teoretiska beräkningar m a o.
Bo Algers har informerat mig om att de tunga europeiska djurskyddsorganisationerna den 4 april har skickat en skarp skrivelse till EU-kommissionen och ifrågasatt den bristande tillämpningen av gällande djurskyddsdirektiv för gris, som förbjuder rutinmässig svanskupering.
Och ge mig gärna en kommentar till Boarps förmans kommentar om att djurskyddet är viktigt. Läser man reportaget från Boarp så känns det som om man på ett bra sätt tillämpar dagens aktuella djurskyddsföreskrifter. Och då undrar jag vilka djurskyddsregler som kostar så mycket?
Vad skulle du föredra Gunnela? Importerat nötkött från djur som vistats ute hela sin levnad eller en svensk producerad bit oxkött från ett djur som aldrig varit på bete?
Är här det svenska köttet bättre ur djuromsorgs syn? Vilket är bäst för miljön?
Vad tycker DU? Inte vi konsumenter, sigill eller lagen. Jag bara undrar vad du tycker?
Svaret är ingetdera. Importerat nötkött, från djur som går ute hela sin levnad är oftast brasilianskt. Det köper jag inte p g a att brasilanskt nötkött innebär att regnskog och savann utnyttjas, vilket är förkastligt från klimatsynpunkt och med tanke på den biologiska mångfalden. När det gäller svenskt nötkött väljer jag om möjligt bort ungtjur. Jag föredrar naturbeteskött d v s hängmörat stut – eller kvigkött. Då väljer jag också bort inomhustjuren. Bättre att äta nötkött mer sällan och i såfall välja dyrare och ”bättre”.
Gunnela du säger att du gör dig till tals för bönderna i dina sista inlägg handlar det mer om att minska på konsumtionen av våra produkter än tvärtom!! Det är som att säga att jag är talesman för bilindustrin men produktionen släpper ut för mycket miljögifter så köp mindre bilar !! Jag kan acceptera din ståndpunkt men gör dig inte till taleskvinna för sveriges bönder de gynnas av ökad konsumtion och inget annat!!!