Vad ska vi lägga på grillen – att välja rätt kött och hur mycket?

I går samlade föreningen Vi Konsumenter ett antal kompetenta och engagerade personer till ett samtal kring aspekter på köttkonsumtionen – hur ska vi minska och när vi väljer kött, vilket kött ska vi välja. Många var där, politiker, myndigheter, bönder och NGO:s, men vi saknade köttindustrin, handeln (större del av dagen) och storhushåll och restaurang (Martin & Servera är ju leverantör). Man kan konstatera att trots kampanjer som ”Köttfri måndag”, så har den svenska köttkonsumtionen bara ökat. Och den svenska produktionen viker, trots att denna har fördelar från klimatsynpunkt, främjar en god djuromsorg (än så länge) och har en hög grad av livsmedelsäkerhet. Svenska konsumenter vill faktiskt ha svenskt kött. Politikerna vill antingen inte ha ekonomiska styrmedel på konsumtionen (alliansen) eller inser (MP) att dessa kan slå fel och flytta ut produktionen ur landet. Om man trots allt får genomslag av budskapet om köttminskning till konsumenterna, så riskerar detta att slå på det svenska köttet i butik. Och det anonyma importerade köttet i storhushåll och restaurang kanske påverkas marginellt. Är ursprungsmärkning i detta led ett alternativ? Den höga köttkonsumtionens hälsoaspekter är en fråga för sig. Det är bra om Livsmedelsverket (SLV) bestämmer sig. Inte minst gentemot de offentliga upphandlarna, som behöver luta sig mot SLV:s kostråd. Sedan finns det en filosofisk aspekt kring vår relation till kött. Varför anser många män att kött är nödvändigt. Vi Konsumenter kommer att skapa nätverk och grupper för att gå vidare.

9 kommentarer

  1. Frank Nilsson
    Publicerad 12 april, 2012 at 21:16 | Permalink

    Världsnaturfonden skriver:
    http://www.wwf.se/vrt-arbete/jordbrukslandskap/naturbete-och-naturbetesktt/1129758-naturbetesktt-miljn

    ”Naturbeteskött – bra för naturen, miljön och klimatet!

    ”Energisnålt
    Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp av kraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor.”

    ”Växthuseffekten minskar
    All boskapsuppfödning innebär utsläpp av metangas som bidrar till växthuseffekten.
    Ny forskning tyder på att utsläppen kompenseras i betade gräsmarker. Genom upptag av koldioxid i växterna och lagring av kol i marken blir nettoeffekten ändå positiv i naturbetesmarkerna och växthuseffekten minskar. Permanenta gräsmarker som inte plöjs har visat sig ha kolsänkeförmåga i paritet med skogsmarkerna.

    *USDAs Agricultural Research Service, July 2005 .
    EU´s Green Grass Project, january 2007”

    Lägg märke till referenserna! Varför åberopar veganerna inte dessa?

  2. Frank Nilsson
    Publicerad 12 april, 2012 at 21:20 | Permalink

    Veganerna överger tamdjuren. De ser inte till tamdjuren som arter, utan som individer.

    I naturen håller rovdjuren hjordarna av gräsätare friska genom att äta de svagaste djuren. De behöver varandra. Veganernas åsikt att vi inte ska äta tamdjuren skulle leda till att arterna av tamdjur utrotas och merparten av oss med dem.

    När vi tämjde dessa arter och de lät sig tämjas, ingicks ett underförstått avtal. De skulle leva under vårt beskydd och vi skulle behandla dem väl. De skulle aldrig klara sig i det vilda, utan försvinna som arter. Som motprestation fick vi rätten att äta dem när deras tid är ute.

    Alla äter och alla äts, det är naturens ordning. Gräsätarna äter gräset och rovdjuren äter gräsätarna. Tamdjuren äter den föda vi tillhandahåller och vi äter tamdjuren när deras tid är ute. När vår tid är ute, äts vi av jorden med alla dess små innevånare.

  3. Frank Nilsson
    Publicerad 12 april, 2012 at 21:27 | Permalink

    När oljan och fosforn sinar kommer matpriserna att raka i höjden och de enda jordbruk som kommer att klara sig är mindre enheter med mer traditionell inriktning och stor djurhållning (vilken ger tillgång till naturgödsel), där man inriktar sig på att utnyttja kretslopp och växternas förmåga att binda solenergi i fleråriga gräs.

    Ett mönster för denna typ av jordbruk är Polyface Farm i USA, som på endast 40 hektar årligen producerar 11 500 kg nötkött (50 köttdjur), 11 500 kg fläsk (250 grisar), 10 000 slaktkycklingar, 800 värphöns, 30 000 dussin ägg (360 000 st), 1000 kalkoner, 500 kaniner och allt bara med gräs som basföda, inte ett enda uppplöjt fält och ingen konstgödsel! (Efter Michael Pollan, The Omnivor´s Dilemma). Ett kretsloppsjordbruk av bästa märke där basen av fleråriga gräs berikar och bygger upp myllan.

    Från de industriella jordbruken med sina plogade och harvade fält blåser varje år miljoner ton mylla ut i vattendragen och redan detta kommer att betyda slutet för det industriella jordbruket. Utan mylla – inget jordbruk!

  4. expansiv bonde
    Publicerad 14 april, 2012 at 18:24 | Permalink

    Jag delar uppfattningen i ditt andra inlägg Frank för övrigt kunde kanske Gunnela och du bilda en frikyrkoförsammling där ni proklamerade era dåligt underbyggda ideer.
    Jag tror för att jesus kommer till jorden en andra gång innan industri lantbruket läggs ned!! I USA som du hänvisar till produceras 65 % av mjölken av 2,5% av farmerna dvs industri lanbruken i era ögon. Frågan är ju var trenden skall starta?? Alla tecken går åt motsatt håll och människor tycker att kött är gott och nyttigt sedan kan man ju hoppas att vi skall rädda världen genom naturbetes kött och köttfri måndag men sanningen är att även om era framtidsvisoner och dommedagsprofetior slår in kommer era lösningar att vara värre att leva i en eran så kallade skärseld!

  5. Frank Nilsson
    Publicerad 17 april, 2012 at 16:59 | Permalink

    expansiv bonde,

    När oljan och konstgödseln blir tillräckligt dyr är det slut med din expansion!

  6. Camilla
    Publicerad 19 april, 2012 at 6:42 | Permalink

    99 % av Sveriges grisar får ej vara utomhus, 150 000 djur dör i transporter till slakt varje år.
    Om det är att behandla djuren väl, så undrar jag vilken syn på omtanke ni har. Det är ju en helt galen tanke att det skulle finnas någon sorts överrenskommelse med djuren i detta.

    Men eftersom vi inte behandlar djuren väl, så borde vår konsumtion av dem upphöra, enligt din ekvation. Eller hur Frank?

  7. Fredrik Fälth
    Publicerad 19 april, 2012 at 7:07 | Permalink

    @Frank Nilsson:
    I boken ”The omnivore’s dilemma” av Michael Pollan så beskrivs Salatins gård, och där framgår tydligt att gården har ett ganska betydande inflöde av djurfoder. T.ex enbart för kycklingarna importerar gården över 65 000 kg foder, varav 52% majs, 29% sojabönor, 11% havre och resten bestående av fiskmjöl, kelp och olika näringstillskott.

    65 ton foder för att producera ca 44 ton kycklingkroppar. Det är sannolikt mindre foder än vad traditionell kycklinguppfödning (läs koncentrationsläger) använder, men långt ifrån så oberoende som du vill ge sken av.

  8. expansiv bonde
    Publicerad 19 april, 2012 at 20:49 | Permalink

    Frank välkommen till 2000 talet
    Världens population vid några årtal

    1600’s – 500,000,000
    1800’s – 1,000,000,000
    1930’s – 2,000,000,000
    1970’s – 4,000,000,000
    2000 – 6,000,000,000
    2012 7 miljarder

    Visst har vi ett behov av olja och fosfor men det löser vi jag lovar om ditt senario slår in frank då är det bara att du ställer 10 av dina närmaste vänner och pekar på vilka 7 som du skall skicka till döden. Anledningen till jordens ökade välfärd och jämlikhet är olja och konstgödsel och bekämpningns medel det har skapat förutsättningar för att försörja så många människor som vi är i dag. i början av 1900 talet bedrev vi lantbruk på ditt sätt och vi klarde knappt av att försörja 1 miljard människor.

  9. Sven
    Publicerad 12 maj, 2012 at 10:14 | Permalink

    Till ”expansiv bonde”.
    Ibland är det skönt att sanningar sägs.
    Det är bara 120 år sedan mina förfäder utvandrade till USA för att de inte kunde föda sig i Sverige.
    Minnet är kort och det är människans värsta fiende och politikerns bästa vän.
    tilläggas kan idag ochså byråkratens och tyckarens.
    Idag debatterar vi lyxfrågor.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.