Under Vi Konsumenters samtal i veckan kring köttkonsumtionen utkristalliserades några handlingsalternativ. Ursprungsmärkning i storhushåll och restaurang var ett. Att hitta tydliga ursprungsneutrala kriterier som underlag för upphandling och inköpare var ett annat. Förutom att vi måste kvantifiera eftersträvandsvärd minskning, måste vi se till att det kött vi väljer gynnar flera attraktiva syften; minskad klimatpåverkan, men också biologisk mångfald, god djuromsorg eller andra miljömål. Henning Steinfeld från FAO ställer krav på regler och effektivitet för att minska köttproduktionens utsläpp av växthusgaser. Intensiv produktion är inte fel säger Steinfeld. Handel med utsläppsrätter skulle ge gräsmarker ett värde som kolsänka. Han rekommenderar kyckling och mjölk. Men hur går det ihop med behovet av gräsmarker som kolsänkor? Och det finns risker med intensitet. Fokus måste vara friska djur utan insatser av antibiotika. Det är styrkan med KRAV och Svenskt Sigills klimatcertifiering som kopplar klimatåtgärder med krav på djuromsorg och miljö. Det är också tanken med Elin Röös, SLU:s Köttguide, som på ett förenklat sätt försöker ge vägledning till upphandlare, inköpare, butikspersonal och gruppen medvetna konsumenter. För vi måste väl inte alltid kommunicera med ”alla” konsumenter. Den offentliga upphandlingen är självfallet ett viktigt område. Vi vill att samhället ska före. Men även om vi tror att leverantörerna d v s huvudsakligen grossisterna har öppnat upp för ökade djurskydds – och miljökrav, så finns mycket kvar att göra för att kommunernas och landstingens beställare ska bemötas med respekt och hanteras som de viktiga kunder de är. Det förstår man när man lyssnar på beställarna.
En kommentar
hallelulja