Kan jag få en doggy bag!

På KSLA:s seminarium. Den globala köttexplosionen, vågade sig kocken Johan Jureskog på att deklarera att han älskade kött. Han presenterades också som köttsommelier. Johan med kollega driver krogarna AG och Rolfs kök i Stockholm. En målsättning är att ta vara allt på djuret. Själv har jag njutit av oxkind flera gånger. Annars handlade ju seminariet mycket om riskerna med rött kött för hälsan och klimatet. AG har gjort doggy bagen till sin grej, som ett lovvärt sätt att minska matsvinnet. I veckan bjöd jag min son på en födelsedagslunch. Vi valde Lydmar på Blasieholmen – lämpligt så här års med härlig utsikt över Strömmen. Eftersom endast det bästa är gott nog, när man bjuder sin son, så orkade jag faktiskt inte med hela den fantastiska och möra biffen (sannolikt svensk sa servitrisen). ”Kan jag få en doggy bag?” frågade jag. ”Visst”, men sedan visade det sig att det fanns inga rutiner för detta. Halva biffen med tillbehör var redan slängd. Med en ambition att tillfredsställa ”gästen”, kom man ändå med en biff med pommes frites i en plastburk, som räckte till både mannen och mig till middag. Rätt tänkt fast det blev fel, Lydmar. Doggy bag är ju en vinna – vinna lösning. Svinnet minskar och jag får valuta för pengarna. Annars njuter jag av den bästa tiden på året. Gräset är så illande grönt. Träden med olika stadium av utslagna blad visar på hela grönskalan. Slånbuskarna sprider sina vita drivor över ängens öar under vitblommande körsbärsträd. Gullvivorna står som gula soldater och snart slår liljekonvaljerna ut från sina kavata strutar. Vildapelns knoppar lyser intensivt rosa. Det är ändå härligt att leva.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.