Under Almedalen bjöd MSC (Marin Stewardship Council) tillsammans med Findus m fl in till diskussion kring värdet av certifieringar och miljömärkningar. Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson påstår att det finns en misstro mot miljöcertifieringar d v s att skandalerna kring FSC (Forest Stewardship Council) spiller över på andra miljöcertifieringar. Det är inte något jag känner igen. Ragnar Unge, Svanen och Mikael Robertsson ifrågasatte klimatmärkning, men det är viktigt att inse att Sigills klimatcertifiering innebär att man hanterar både livsmedelsäkerhet, miljöhänsyn och djuromsorg och utöver detta vidtar åtgärder för att minska utsläppet av växthusgaser. Det är en möjlighet för Findus som valt att klimatcertifiera sina grönsaker att ta steg mot ökad hållbarhet. Löfbergs Lila var värd för ett seminarium kring certifiering av kaffe; KRAV, Fair Trade, ekologiskt och Rainforest Allliance. För Löfbergs Lila innebär tredjepartscertifieringar trygghet för konsumenterna. Mikael Karlsson stöder certifieringar som har ett innehåll och håller vad man lovar – och det inkluderar också Rainforest Alliance, som inte var på plats. Mikael Robertson kom med ett intressant förslag om att återskapa ett forum för miljömärkningar.
För konsumentministern Birgitta Ohlsson är kvalitetssäkring och certifiering bra hjälpmedel för att utnyttja marknaden för att stimulera till ökad hållbarhet. Man ska uppmuntra företag som vill gå före. Det driver på andra företag som inte valt den vägen. Findus är ett bra exempel som miljöcertifierar enligt IP SIGILL och utöver det klimatcertifierar. Löfbergs Lila har målsättningen att på sikt köpa 100 % certifierat. Å andra sidan så pekar Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm på att miljömärkningar inte kan vara den enda vägen mot hållbarhet. Politikerna måste också ta sitt ansvar. Men det är bra att det finns standarder som Svenskt Sigill 0ch Rainforest Alliance som arbetar för ständiga förbättringar tycker Louise. Rainforest Alliance får i Sverige alltid leva med den olyckliga lanseringen av Chiquitas bananer för många år sedan, men Mikael Karlsson har per definition inget emot Rainforest Alliance. Men alla miljömärkningar måste kritiskt granskas. Ragnar Unge från Svanen kritiserade klimatmärkning därför denna döljer andra miljöproblem. Men det är ju precis det som är tanken bakom Svenskt Sigills och KRAVs klimatregelverk att reglerna ska vara komplement till annat regelverk för att hantera basmiljökrav och motsättningar mellan djuromsorg och klimat. Sigill erbjuder klimatcertifiering som tillägg, medan KRAV bygger in klimatkraven i sitt regelverk.
Lydiah Wålsten, Timbro presenterade sin rapport från 2008 om problemen med Fair Trade på Löfbergs seminarium. Fast pris till kaffeodlarna förstör marknaden. Låt marknaden vara fri och hon pekade på det negativa exemplet med överskott av ekologisk mjölk. Hon kritiserade den ökande nationalismen (svenska flaggar i butik) och tyckte att GMO generellt var bra. En inte oväntad uppfattning för att komma från Timbro. Men hon sågades med fotknölarna av Mikael Karlsson som efterlyste mer kunskap. SLU lär ha gjort en studie, som visar att det är mer effektivt att ge direkt stöd till välgörenhetsorganisationer än att köpa Fair Trade-märkta livsmedel. Så urbota dumt. Det måste väl vara mest effektivt att kunna göra både och.