GMO som verktyg i ekologisk odling

I går höll KSLA ett seminarium kring bioteknik för ett hållbart jordbruk. Carl-Eric Ehrencrona, ordförande i Ekologiska lantbrukare, överraskade säkert många genom att inte utesluta GMO som ett framtida tänkbart verktyg i ekologisk produktion. Och vi är väl många som sedan länge inte säger nej till tekniken, men gärna vill se positiva exempel, där en GMO-gröda (ingen i dag talar om genteknik på djur) fyller kraven på miljöhänsyn, biologisk mångfald och livsmedelsäkerhet. Kemiföretag som satsar på herbicidresistens platsar inte i hållbarhetsperspektivet. Användningen av bekämpningsmedlet Round Up (glyfosat) har ökat och antalet resistenta ogräs ökar (Christel Cederberg, se blogg 28 mars). Konsumenterna och livsmedelsindustrin utmålades som de stora bromsarna för att utnyttja genteknik i livsmedelsproduktionen. Och bland envetna motståndare finns i dagsläget Nätverket Nej till GMO, Greenpeace, Slow Food och Sveriges Konsumenter. Naturskyddsföreningen, Konsumentföreningen Stockholm och LRF hör till intressenter som anser att tekniken kan nyttjas för hållbarhetsarbete inom livsmedelsproduktionen förutsatt ett antal skarpa kriterier. Svenska mejerier, slakterier, kläckerier, inklusive Svenskt Sigill har valt att i dagsläget säga nej på grund av konsumenternas attityder och bristen på hållbar användning av genteknik.

Moderator Annika Åhnberg inledde dagen med att det för henne var dagen lite av julafton. Hon har med all rätt saknat en konstruktiv dialog i frågor kring GMO. Det är för mycket av polarisering, vilket jag tidigare bloggat om och också framfört till SLU. Bakgrunden till seminariet var boken ”Tomorrow´s Table, organic farming, genetics and the Future of Food, skriven av en forskare kring ekologiskt och en genetiker från Kalifornien. Genetikern Pamela Ronalds klassiska argument för herbicidresistens håller dock inte längre – förbrukningen av bekämpningsmedel har exempelvis inte minskat.
KTH:s etiker Sven Ove Hansson är en spännande person. Han gjorde ett fantastiskt inlägg på det stora antibiotikaseminariet i april på SMI 2011. Nu har Sven Ove Hansson fått ett jätteintressant MISTRA-projekt Mistra Biotech, på sitt bord. Det fyraåriga projektet ska analysera de kombinerade effekterna av politiska beslut, lagstiftning och marknad inom jordbruket när det gäller bioteknik. Lagstiftning inom EU anses kosta för mycket och belastar GMO mer än konventionell växtförädling. Vilken effekt har patent, frågor kring märkning, socio- ekonomiska aspekter och vilken forskning ska stödas liksom konsumentattityder kring GMO och konsumentnytta respektive hälsoaspekter ingår. Det ska bli spännande att följa projektet.
I det globala perspektivet med krav på att mätta en hungrande värld ifrågasätts fokuseringen på att GMO ska lösa många problem (Jan Bengtsson, SLU). Vi behöver så mycket mer insatser kring brist på vatten, växtnäring (fosfor m m), energi, bristen på jordbruksmark m m. Vad kan biotekniken bidra med och vad kan den inte bidra med?

9 kommentarer

  1. christina Möller
    Publicerad 2 september, 2012 at 10:00 | Permalink

    Spännande seminarium tycks det!!!!!
    Kanske något vi skall diskutera i VK med
    tanke på Sveriges Konsumenters ställningstagande.

  2. Louise Ungerth
    Publicerad 3 september, 2012 at 10:29 | Permalink

    Synd att jag missade seminariet, hoppas att KSLA dokumenterar ordentligt. Angående problemen med att mätta en hungrande värld handlar det ju dels om att fattigt folk överhuvud taget ska ha råd att köpa mat, dels hamnar 30 – 40 procent av all mat som produceras i världen aldrig i våra magar. Där finns också stora insatser att göra.

  3. Ann-Charlotte Bernts
    Publicerad 6 september, 2012 at 15:46 | Permalink

    Hur skall en GMO-gröda kunna uppfylla kraven rörande biologisk mångfalld? Betraktar ni/du GMO-potatisar som art-äkta potatis? Är aspar med gener från andra livsformer fortfarande en asp? Hur ser ni/du på faktumet att SJV/SLU inte följer svensk miljölagstiftning rörande försöksodlingar och kommmersiell odling och framtällning av GMO? Hänvisning till Riksrevisionens slutsattser och kritik: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Redogorelser-och-framstallningar/Riksrevisionens-styrelses-fram_GU04RRS23/
    När inte lag och ordning följs, när inte ansvarfrågorna är lösta, när inte den samextistensiella problematiken har ett styrsystem så är det en skamm att LRF förordar GMO. Lika illa är det om Svenskt sigill anser att man kan forska vidare utan att ordna grundvalen. Biodlare ställs utanför lag och rätt då vara produkter lätt får inblandning av GMO (utan att erkännas samexistensiella rättigheter). Jag tycker att det är närmast oerhört stötande att svenska skattebetalarpengar går till sammarbete med Monsanto och Co (ex via Woodheads AB/Swee Tree Tecknologys/Mendel/Monsanto eller Biståndspengar till bekämpningsmedelsdepåer och utvecklande av GMO-kassava i sammarbete med Monstanto, eller GMO-oljekål i sammarbete med Syngenta/Bayer e.t.c)..Vilka skarpa kriterier anser Sigill, SNF och LRF bör uppfyllas för att kunna utnyttja gentekniken för ett framtida hållbart jordbruk och livsmedelsförsörjning (vilket inte hindrar er från att redan idag vara pro-GMO företrädare)? Mv A-C

  4. Ann-Charlotte Bernts
    Publicerad 7 september, 2012 at 10:12 | Permalink

    Gunnela? GMO-regelverket är inte avsett att påverka de konventionella grödorna! Man ser större risker med GMO och EU har därför instiftat ett regelverk kring GMO. Många medlemsländer vill ha en skärpning och bättre styrsystem (dock inte Sverige som arbetar hårt för en uppmjukning och/eller skrotande av GMO-regelverket. Därtill finns ett starkt medborgarintresse av att känna till ursprunget på livsmedel/foder är av gentekniska livsmedel. För att kunna spåra och stoppa GMO om det skulle visa sig skadeverkningar behövs ett GMO-regelverk, för att kunna upplysa konsumenter om ursprunget behövs ett GMO-regelverk. Det är orimmligt och närmast oförsvarligt att hävda på orättvisan i reglerna mellan GMO-grödor och konventionella (då har man helt missat syfte och mål med GMO-regelverket). Det går de fakto inte att jämnställa konstgjorda livsformer med de som kan uppstå naturligt (berör strålförädlingar m.m eftersom påverkan via strålning, värme och gifter naturligt ger upphov till genetiska förändringar). GMO innebär livsformer som ej kan uppstå naturligt, GMO innebär evolsusionära övertramp i form av sammanslagningar av icke naturligt kompatibla livsformer (därav EUs regelverk). Det finns ingen rim och reson i att oja sig över ”orättvisan” i att konventionella grödor inte behöver samma kontroll och spårbarhetssystem. Det är närmast fult att påskina att det inte råder någon skillnad mellan konventionella grödor och GMO-grödor (då vore liksom patent på dessa typer av grödor tämmeligen omöjligt)? Vore intressant om KLSA och de andra aktörerna på marknaden (KLSA sponsrar och deläger också GMO-teknik) syslade med något praktiskt så som forskning istället för att analysera (och komma fram till de slutsattser som passar den egna verksamheten). Enligt Svensk miljölagstiftning skall man inte få odla GMO utan att bedriva riskforskning och miljökonsekvensutredningar (givetvis i det land, runt om och på den plats som försöksodlas). När tänker KLSA (eller SLU) utöva denna typ av studier? När kommer man att utföra studier om antibiotikaresistens och horizontella överföringar (ex i honungsblåsorna hos bin eller i tarmflora hos människor)? Som tur är talar du inte för Sigill utan framför här personliga åsikter (ety annars hade jag slutat handla sigillprodukter). Satsningen på genteknik har närmast lamslagit den konventionella odlingen. Det finns en mängd insattser att göra för miljövänliga insattser för att minska näringsläckage, skydda åkermark (odla på åkern b.la annat)skydda vattentäckter m.m genom konventionella metoder, men dessa ges inte utrymme och finansiellt stöd. Titta bara på LRFs kamp för att tillåta Stomp och Trotil (vilken de vann). När Stomp och Trotil tillfälligt förbjöds kom en maskinell ogräsrenare ut på maknaden som kunde rensa ogräs i lök och morotslandet. När kampanjen om att ge svenska bönder samma förutsättningar att odla med bruk av gifter gav resultat försvann större delen av marknaden för ogräsrensaren. M.a.o näringslivet (ink bondeskrået) arbetar för kortsiktiga ekonomiskt lönsamma lösningar. Ingen verkar vara beredd att hejda sig till förmån för ett långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning. Det är bara att nämna ordet tillväxt så kastas all normal försiktighet och lag och rätt över bord. Du har dock rätt i att bekämpningsmedelsanvändandet inte har minskat utan tvärt om ökat(som SLU/KLSA och genteknikföretagen hävdade var skälet till att införa GMO-grödor). Nu menar du att vi skall förlita oss på nya målsättningar av samma aktörer? Kräv att riksrevisionens påpekanden rättas till först och främst innan du/ni hyllar gentekniken? Har dock inte svårt att förstå att Annika åhnberg upplevde diskussionen som rena julafton.

  5. Ann-Charlotte Bernts
    Publicerad 7 september, 2012 at 10:20 | Permalink

    LRF saluför Stomp och Trotil. LRF tjänar som mest pengar på saluförandet av konstgödsel och gifter (via Lantmännen AB). Konstigt att de försöker få till uppmjukningar? SLU och KLSA får mest ekonomiskt stöd av genteknikföretag? Oberoende och sakliga? Vi borde kanske se till att öka vår egna livsmedelsproduktion först och främst? Sluta att bygga köpcenter och dra vägar över bästa åkermarken? Vad händer med svensk livsmedelsförsörjning vid en ekonomisk kris och/eller blokad, pandemi e.t.c? Då kanske vi inser att vi satt oss med näsan i brevlådan?

  6. Gunnela
    Publicerad 7 september, 2012 at 10:51 | Permalink

    Hej Ann-Charlotte
    Det verkar inte som du var med på KSLA:s seminarium. Det hade väl varit ett bra tilfälle för att framföra din uppfattning. Bloggen tolkar i huvudsak det som farmfördes på seminarietet och speglar inte mina egna värderingar ex att GMO-grödor kontrolleras på annat sätt en konventionell växtförädling. EFSA hävdade att kontrollen av GMO-grödor är oerhört omfattande. Svenskt Sigill säger idag nej til GMO, och jag stöder av framförda skäl självklart det förbudet. Det är viktigt med ökad offentlig forskning, som kritiskt kan granska kemiföretagens GMO-grödor. Jag stöder Car-Eric Ehrencronas, Naturskyddsföreningen och Konsumentföreningen Stockholms uppfattning att tekniken faktsikt skulle kunde användas till något gott.

  7. Ann-Charlotte Bernts
    Publicerad 7 september, 2012 at 12:37 | Permalink

    Hej igen.
    Nej jag var inte med på KLSAs seminarium. Tror kanske felaktigt att jag inte hade getts tillfälle att orda där? KLSA brukar inte dra sig för rent felaktiga eller vilseledande påståenden ex rörande orättvis kontroll av GMO och ingen på konventionella grödor. Jag tycker som du att det är viktigt med ökad offentlig (risk)forskning. Problematiken är att ingen sådan sker (i huvudsak beroende på patentreglerna). Därför anser jag att man (ex LRF, Sigill, Sveriges konsumenter, SNF, m.fl) borde kräva offentligt stödda riskstudier som en förutsättning för att upplåta Sverige som försöksodlingsland (tillika miljökonsekvensutredningar). Givetvis kan GMO användas till gott. En GMO kan bestå av i pricip vad som helst ex pilgiftgrodan, brännmanet, ricin och oljekål (kanske inte så bra) eller kanske havtorn och vete (ökade vitaminhalter och fettsyror, vilket ev skulle kunna vara bra). Problematiken är fortsatt brist på studier och övervakning samt patentförfaranden och patentregeler. GMO kan innebära himmel och/eller helvete vilket innebär att det måste finnas regler och övervakning. Eftersom det med gentekniken i pricip kan kokas ihop vilken livsform som helst (vad händer med evolusionen på sikt, vilka nya sjukdommar kommer att uppstå). Likaså är det inte för mycket begärt med lag och ordning (samexistens, ansvarfrågor, e.t.c). Jag tackar dig för ditt svar. Det är ok att ha tilltro till forskarna och gentekniken (det har inte jag). Men det är fel att ideligen hävda att GMO kan användas till bra saker utan att arbeta för att lag och ordning först och främst skall följas och utarbetas.
    EUs regelverk om ekologisk produktion tillåter inte GMO-användning (undantaget oavsiktliga och tekniskt oundvikliga inblandningar om högts 0,9%)? Då blir din rubrik (sammanfattningen?)en smula konstig? Att framföra hypoteser om framtida ännu ej uppfunna GMO-varianters eventuella nytta och eller ingående i ekologisk produktion är i dagsläget inte relevant. Fortsatt undrar jag hur artbevarandet skall se ut i framtiden? Är en GMO-asp med gener från e-coli, salmonella m.m att betrakta som artäkta asp? Om inte, hur skall vi skydda art-äkta aspar och biodlare m.fl i en framtid? Är det inte väldigt fel att sveriges skattebetalar pengar går till utveckling, framställning, avdemoniserande av GMO, medans inga pengar går till bevakande av svensk lag och rätt (samexistens, riskbedömningar e.tc)? GMO-grödor som är framtagna för att vara anpassade för olika bekämpningsmedel och/eller gödselprodukter borde i min mening förbjudas (gynnar de som säljer och tillverkar produkterna, som i sin tur är de som har ensamrätt på de studier EFSA betänker). Är mycket upprörd över att biodlare i i dagens sverige tvingas att fly GMO-odlingar utan kompensation. Är lika upprörd över att biodlingen inte erkänns samexistensiella rättigheter (SJV menar att vi inte har en jordbruksprodukt framtagen på jordbruksmark). Alltså biodlare som får GMO-pollen från ex Mon810 som är en jordbruksgröda odlad på jordbruksmark erkänns inga samexistensiella rättigheter. Detta kryddas med motiveringen att ansvarfrågan inte är löst (vem som skall stå för kostnaden av de försörda biodlarprodukterna). EUs högsta domstol har beslutat att GMO-pollen krävver marknadsgodkännanden och därmed riskbedömningar för att få saluföras. Om så sker så kommer biodlarens oavsiktlighet och tekniska oundviklighet att skärskådas (GMO-odlingsfälten är registrerade och därmed ansåg tysk domstol att biodlaren inte kunde anses omedveten om risken, därtill ansåg man att bikupor kunde flyttas vilket omöjliggjorde märkkravsbefrielse oavsett halt). Var skall min näring kunna få verka i framtiden? Varför beaktas inte våra registrerade biuppställningsplatser? Varför vill ingen hjälpa bin och biodlare? Biodlingen är kanske sveriges nationalekonomiskt viktigaste näring (livsmedelsproduktionen rasar om bin och biodlare försvinner). Alla pratar sig varma om framtiden, men ingen vill prata om situationen här och nu. Det är inget roligt att vara biodlare längre, man värdesätter inte vår näring. Vi behöver hjälp och stöd, inte fabulösa framtidsvisioner och skattebetalarpengar till genteknikföretagen väl.

  8. Tongkat Ali
    Publicerad 6 juli, 2013 at 7:58 | Permalink

    hey there and thanks to your information ? I’ve definitely picked up something new from proper here. I did on the other hand expertise a few technical points the usage of this site, since I experienced to reload the site many times previous to I may just get it to load correctly. I had been brooding about in case your web hosting is OK? Not that I am complaining, but sluggish loading instances instances will sometimes impact your placement in google and could harm your quality score if advertising and marketing with Adwords. Anyway I’m including this RSS to my e-mail and could look out for a lot more of your respective intriguing content. Ensure that you replace this once more soon..

  9. toms homme boutique
    Publicerad 31 mars, 2015 at 3:25 | Permalink

    Hi there! This post couldn’t be written any better! Reading through this post reminds me of my good old room mate! He always kept chatting about this. I will forward this article to him. Pretty sure he will have a good read. Thank you for sharing!
    toms homme boutique http://www.sportschaussuresfr2015.com/

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.