I mjölkkrisens spår aktualiseras frågan kring ursprungsmärkning av mejeriprodukter. Märkningen av ost är ofta vilseledande. Svenska namn ger sken av att osten kommer från svenska gårdar. Som konsument vill jag veta var kon finns, som gav mjölken till osten. Sveriges djurskyddslagstiftning ställer krav på kons miljö och skötsel. Det svenska kravet på bete för kor är unikt. Dessutom är svenska kor bland de friskaste i världen och Sverige har en låg och kontrollerad antibiotikaanvändning. I EU finns inget djurskyddsregelverk för kor. Stora djurskyddsorganisationer inom EU satsar inte alltid på djurvälfärdstandarder för mjölkkor, utan fokuserar på gris, kyckling och kalv. Till skillnad från Svenskt Sigill som tidigt utvecklade IP SIGILL mjölk, med tydliga krav på djurvälfärd. Arla är idag tydligare med att tala om att mjölk, yoghurt och grädde kommer från svenska gårdar. Men hur blir det med hushållsost, gräddost m fl ostar som idag tillverkas i Falkenberg av svensk mjölk efter 2013? Och när det gäller EMV känner jag mig mer än osäker.
Det första exemplet jag tänkte på när det gäller vilseledande märkning av ost var Falbygden. En gång i tiden trodde jag att Falbygdens Ost bara sålde svensk ost, men Falbygden är en av Sveriges största ostimportörer. Jag minns också när jag nyligen gick till Östermalmshallen för att köpa svenska dessertostar för att bjuda mina vänner. Det finns ju många alldeles utmärkta, men dyra svensk dessertostar. Men döm om min förvåning när jag konstaterade att det bara fanns franska Camembert eller Brie eller italiensk Gorgonzola. Tala om att ha missat ett brett sortiment från exempelvis Skärvången, Jurrs eller Bredsjö som borde passa Östermalmshallens målgrupp.
Ursprungsmärkning av livsmedel har tidigare fokuserat mycket på kött- och köttprodukter. Det finns ju så mycket mer laddning i uppfödning av köttdjur, transport och slakt. Kor har uppfattats som ha det bra och inte drivas lika intensivt och storskaligt som kycklingar (broiler) och grisar. Det visar sig ju genom att holländska djurskyddets ”Beter Leven” eller danska djurvälfärdskoncepet inte omfattar kor. Men det finns en EFSA-rapport som klargör vilka djurskyddsproblem som finns inom mjölkproduktionen. I England har djurskyddsorganisationen Compassion in World Farming drivit en framgångsrik kampanj mot en jätteanläggning med tusentals mjölkande kor i England. Man oroar sig också mycket över de låga avräkningspriserna för mjölk och dess effekt på djurskyddet. (www.acompassionateworld.org/2012/07/urgent-action-needed-on-dairy/)
Kravet på ursprungsmärkning av mejeriprodukter har tydligt drivits av LRF exempelvis i samband med projektet ”Min mat”. Vid Djurskyddet Sverige och Vi konsumenters pressmöte i mars 2010 ställdes krav på ursprungsmärkning av mejeriprodukter med utgångspunkt från konsumentstudier. Samma år i oktober blev jag inbjuden till Svensk Mjölks fullmäktige för att prata om konsumentaspekter på svensk mjölk. Mitt förslag om ursprungsmärkning mottogs inte med acklamation. Man hade diskuterat frågan, men förespråkade frivillighet. Nu är det ett annat tryck i frågan från mejeriSverige. Det är bra.
3 kommentarer
Tack för ett trevligt inlägg om ursprungsmärkning. Jag instämmer in din osäkerhet kring EMV. Texten ”Tillverkat för XXXXX i Sverige” gör att jag själv alltid lägger tillbaka en sådan förpackning i kyldisken.
Alla mjölkprodukter har ju en kod på baksidan där det står SE + ett nummer som indikerar vilket mejeri mjölken kommer ifrån. Står något annat än SE kommer väl mjölken från annat land. Jag brukar alltid följa den koden när jag handlar.
Ett SE-nummer säger ingenting om var mjölken kommer från. Bara var osten är packad. Nu är väl importen av mjölkråvara till osttillverkning ganska marginell, men v
man vet inte vad som händer på sikt.