Branschorganisationen Svensk Mjölk bryts i två delar. En del inkluderas i LRF, medan husdjursföreningen Växa Sverige tar hand om de producent – och konära frågorna. Som mejeristrukturen och mjölkproduktionen har utvecklas i Sverige var detta sannolikt oundvikligt. Nu är man tillbaka på ruta ett från 1998 då det fanns ett SHS, Svensk Husdjursskötsel och ett SMR, Svenska Mejeriers Riksförening. Värdet av att täcka hela produktionskedjan var tydligen inte tillräckligt för att motivera en sammanhållen svensk bransch. Man har ju en dominerande global aktör som Arla. Historien upprepar sig. Bondeägda Slakteriförbundet hade en gång i tiden en dominerande och branschföreträdande roll inom slakten. Det var Slakteriförbundet som startade djuromsorgsprogrammet 1986, precis som Svensk Mjölk framgångsrikt drivit djurvälfärdsfrågorna. När Swedish Meats bildades fick näringspolitiken flytta till LRF, där den tunnades ut. Svenska Djurhälsovården, som tidigare var ensam aktör har fått konkurrens av fler företag som bedriver hälsovård. Griskrisen 2009 blev ett exempel på bristande krishantering från en samlande branschaktör. En av Svensk Mjölk starka sidor har bl a varit krisberedskap och krishantering. Kvar finns nu Svensk Fågel och Svenska Ägg, där dessutom foderindustrin ingår. Och Svensk Fågel har visat värdet i att hålla ihop vid många tillfällen. Nu gäller det för svenska mjölkbönder och svenska mejerier att i det nya läget bevara de som tidigare var Svensk Mjölks styrka – att hålla ihop branschen.