SLU har satsat på att bygga ett nytt imponerande veterinär- och husdjursvetenskapligt centrum. I våras invigdes en ambitiös försöksanläggning på Lövsta. Fakulteten har redan tidigare slimmats efter krav på besparingar från universitetsledningen. Jag läser i tidningen ATL om rektors Lisa Sennerby Forsse uppmaning till fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap till ytterligare besparingar för att klara de höga hyreskostnaderna och dekanus Kerstin Svennersten – Sjaunas tydliga budskap att detta inte är möjligt utan att det drabbar forskning och undervisning. Det finns uppenbara meningsskillnader mellan ledning och forskare. Detta får jag bekräftat häromkvällen när jag träffar några veterinärvänner från SLU, som med all rätt är allvarligt oroliga och upprörda över SLU:s lednings hantering av fakulteten. Läs debattinlägget i veckans Land Lantbruk där samtliga prefekter på fakulteten uppmärksammar den oroande utvecklingen och att det finns stor risk att man måste skära bort delar av utbildningen. Risken är att man bygger tempel, men inte har personella resurser att bedriva varken forskning eller undervisning i dessa magnifika lokaler Ska vi klara dagens och framtidens utmaningar kring svensk djurhållning är utbildning och forskning en förutsättning.