KSLA har utmanat 15 unga gröna akademiker som inför KSLA:s 200-årsjubileum ska ha tankar om jordbruk, skogsbruk och livsmedelsproduktion (och konsumtion) till år 2063 d v s 50 år framåt. Man hade i går bjudit in några gamla ledamöter som inspiratörer! Det var spännande att lyssna på Erik Westholm, Future Agriculture, SLU. Han konstaterar att ordet ”framtid” är inne. Se bara på Socialdemokraterna, som vill kalla sig framtidspartiet. ”Vi kan inte säga något om framtiden om det inte bygger på något vi redan vet”. Tidsdimensionen är viktig. Och vi måste förstå tiden som funktion. Vi har svårt att sätta in klimatfrågan i ett tidsperspektiv. Det är vi demokratiskt tillsammans som bestämmer. Den som får gehör för sin framtidsvision vinner. Peter Sylwan pekade på det historiska perspektivet där vi på 40 år ökat avkastningen med 100 %. Fysiska resurser har ersatts med kunskap. Nu är vi i det antropocena århundradet (the time of man) och våra ekologiska fotavtryck är alldeles för stora. Frågan är om jorderosionen inte är ett minst lika allvarligt hot som temperaturhöjningen. Jord och näring rinner ut i havet. Vad är bestående – fotosyntesen hoppas vi. Och skogen står där bara och växer. Här finns mycket att lära om mark, jord, rötter, perenner o s v. Peter ställer stort hopp till SLU, som det universitet , som ska ha helhetsperspektivet. Mitt eget perspektiv blev både långt och kort. Antibiotikaresistensgener och sjukdomar som springer runt jorden är en ödesfråga. Just nu är det aktuellt att bestämma sig för vad som är en hållbar produktion och konsumtion av kött.
En kommentar
En liten kommentar…
För att få ett hållbart jordbruk bör vi maximera uppfödningen av nöt och får som föds upp på artriktig föda. Alltså gräs och löv.
Då får vi nyttigare kött, friskare djur, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, större yta för matproduktion, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.
/Jonas