Den svenska grisbranschen fick sluta året med beklämmande fynd av det förbjudna kloramfenikol hos några svenska grisar. Precis som när det gäller fynd av salmonella känns det bra att det finns bra svenska kontrollsystem, som hittar. Mycket tyder på att preparatet har kommit via foder. Under åren har många problem inom EU varit fodersmittor. Vi har haft flera dioxinkriser där olagligt dioxinbemängt fett blandats i foder. Dessa drabbade bl a Belgien och Tyskland. Den värsta krisen var ändå BSE-krisen, galna ko-sjukan, 1996 och framåt, som hade sitt ursprung i prioner från kött- och benmjöl. Svinpest och mul – och klövsjuka har också spridits via matavfall. Dessa skandaler ledde fram till EU:s lagstiftning kring foder och livsmedel, som Marit Paulsen kallade sin lagstiftning. Man inrättade också livsmedelsäkerhetsmyndighten EFSA. Salmonella är inte heller sällan foderburen. Sverige hade sitt stora foderburna salmonellautbrott 2003 som drabbade ett stort antal grisbesättningar. Vad kan vi lära av detta? Det tyska kvalitetssäkringssystemet Q & S ställer krav på att foderleverantörerna ska vara certifierade, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på flera tyska skandaler. Jag var själv i Berlin på Grune Woche och talade fodersäkerhet i slutet på 90-talet. Jag har stort förtroende för svenska fodertillverkare och Jordbruksverket har koll på hemmablandare. Men kanske det finns skäl att öka säkerheten. Till slut – den låga förbrukningen av antibiotika och andelen antibiotikaresistenta bakterier hos svenska djur gäller fortfarande. Jag ser fram emot av att njuta av min svenska julskinka. GOD JUL