Jag lyssnar ofta med förtjusning till radioprogrammet Spanarna. I fredags pratade Jonas Hallberg om mål – och målkonflikter. Målkonflikterna ökar, anser Jonas. Som exempel gavs önskemål om betade hagar och ängar. Dessa vårdas av nötkreatur, men man ska äta mindre nötkött, alltså en målkonflikt. Då kommer exempel på ”intressanta” kommentarer. ”Hur många kor är egentligen ute? Många kor är inte ute och betar. Då får man äta de som är ute. Man får skilja mellan mjölkkor och köttkor. Man äter inte mjölkkor. Man gör korv av mjölkkor och entrecote av köttkor!” Min fråga är om dessa kommentarer avspeglar en allmän kunskapsnivå hos svenska konsumenter. Bra att det ändå finns en förståelse om sambandet mellan hagar och ängar och betande djur. Att det finns ett lagkrav på att alla svenska kor ska ut på bete kanske man inte kan begära att man vet – eller? Slutsatsen är att man ska köpa kött från svenska nötkretaur.
2 kommentarer
Hur länge är de ute och betar då?
I Sverige måste alla nötkreatur som hålls för mjölkproduktion vara på bete sommartid 4, 3 resp 2 månader beroende på var i landet djuren finns. Det nya regelverket som förlänger betesperiodens längd och ger möjlighet att dela upp betesperioden innebär inte förkortad betestid. I dikoproduktionen går ko med kalv ute längre. Vi har ju ett klimat som förhindrar lång betesdrift. Men väderlekan kan också ställa till det. Extrem värme och torka och mycket regnandet kan också innebära problem.Lagstiftning måste ge utrymme för förnuftig tolkning, vilket också finns i djurskyddsföreskrifterna.