Jag vill veta både djurslag och ursprung när jag köper färdigmat. Det är ju självklart att om tillverkaren säger att den färdiga rätten, som Findus lasagne, innehåller nötfärs, så ska den innnehålla nötfärs och inte varken fläskfärs eller kött från häst. Det är skälet till att Livsmedelsverket överväger polisanmäla Findus för brott mot redlighetsprincipen. Men historien är större än så. Slaktbranschen verkar ju vara full av företag som medvetet lurar sina kunder. Vem kan man lita på? Förra året blev ungersk färgad fläskfilé oxfilé, som såldes i stora mängder i svenska butiker. Hästar från Östeuropa säljs till ett franskt slakteriföretag, blir färdigmat i Luxemburg och hamnar i svenska frysdiskar. Mängder av olika skumma aktörer är inblandade. Är detta den fria handelns välsignelser? Det är självklart att muslimer inte ska behöva äta griskött, om man köper en produkt som ska innehålla nötkött. I Storbritannien visade sig ett irländsk slaktföretag leverera nötköttsråvara, som innehöll såväl gris – som hästkött. Det krävs krafttag för att upprätta förtroendet för att företagen följer upp kraven på spårbarhet och redlighet. Jag är ingen motståndare till att vi tar vara på våra hästar till livsmedelsproduktion när de av olika skäl har tjänat ut. Förutsatt att man inte behandlat hästarna med läkemedel, som kan innebära en risk för livsmedelsäkerheten. Det är ju därför EU har ett regelverk som utesluter att vissa hästar får komma in i livsmedelskedjan. Och tyvärr förekommer inom hästbranschen vissa potenta veterinärläkemedel.En ökad svensk hästslakt skulle sannolikt motverka att hästhandlare köper upp hästar i landet och låter köra dem för slakt i Italien. Från djurskyddsynpunkt känner jag mycket stor tveksamhet till att medverka till att äta hästar som fötts upp i Östeuropa och fraktats kors och tvärs för slakt. Det finns säker fler än jag som har sett bilderna av hur hästar har misshandlats under långa transporter till och genom Europa. Och så länge kontrollerna av djurttransporterna inom EU är så bristfälliga, så ökar detta min motivering att vilja köpa produkter med svensk köttråvara. Men det förutsätter att ursprungsmärkningen är ärlig och fungerar även för färdigmat. Handeln måste ställa krav och konsumenterna reagera.
4 kommentarer
Denna historien var väl knappast otippad att den skulle komma. Slakteribranchen har ju sedan de hamnat under lupen tagits med byxorna vid knäna hur många gånger som helst!
Sätter en peng på att nästa avslöjande blir ”hundkött i den Thailändska kycklingen”.
Väl skrivet!
se också en annan bra synpunkt på detta som vidgar perspektivet till nästa möjliga skandallivmedel, egna varumärkesmjölken:
http://www.newsmill.se/artikel/2013/02/11/h-stuppf-dare-s-l-nge-konsumenten-vill-ha-billigare-k-tt-finns-risken-f-r-fusk
Jag har sett att Louise Ungerth Louise Konsumentkoll, också tycker att vi kan äta mer hästkött och att Marit Paulsen undrar var alla hästar kommer från. Och precis som jag är bekymrad över hur de transporteras och slaktas.