Frihandelsvänner reser ofta ragg när opinionen kräver ökad ursprungsmärkning och dessutom har mage att hävda att svenska livsmedel har fördelar från hållbarhetssynpunkt. Något som också får stöd i Jordbruksverkets rapport Hållbar köttkonsumtion. I dagens Svenska Dagblad går Marit Paulsen och Birgitta Ohlsson till angrepp mot en ökad matnationalismen. Jag vet inte om man menar att rop på ökad ursprungsmärkning skulle innebära ökad protektionismen. Min uppfattning är att ökade krav på ursprungsmärkning innebär ökade krav på spårbarhet och transparens. Med all rätt klagar Marit och Birgitta på bristen på kontroll. Jag anser också att den kommunala kontrollen aldrig kommer klara att hantera den globala handelns avigsidor. Men jag har sagt det tidigare: Jag är gärna protektionist om det gynnar livsmedelsäkerheten, djuren och miljön. Ju fler svenska djur, som ger oss våra livsmedel, ju fler djur som omfattas av en ambitiös svensk djurskyddslag (än så länge). Ju mer svenska kycklingar, ju mindre risk för salmonella och antibiotikaresistenta bakterier. Vi har också problem med EHEC på svenska nötkreatur, men om den EHEC- smittade hamburgaren kommer från fyra ursprungsländer och sex slakterier hur ska man då kunna åtgärda vid källan. Det är inte bara en fråga om hästkött och redlighet. Och tänk i morse hörde jag den första koltrasten – hopp om livet!