I dagens Svenska Dagbladet gör Sanna Rayman, det som Göran Persson talade om häromdagen, d v s köper billiga politiska poäng med att klämma till EU:s jordbrukspolitik CAP och bönderna. Var finns analysen av vad CAP syftar till och vad jordbruket producerar. Jordbrukspolitiken är inte till för bönderna utanför att vi i EU ska kunna producera livsmedel, energi, fiber och inte minst ekosystemtjänster. På sikt ska vi försörja 9 – 10 miljarder människor på jorden. Ska vi då lägga ned svenskt eller EU:s jordbruk? Jordbruk är bundet till marken och kan inte jämföras med att bygga en bilfabrik eller att sälja IT-tjänster. Vi kan inte leva utan mat. Vad händer om marknaden och frihandeln helt får styra? Hästköttskandalen är redan ett europeiskt negativt exempel. Marknaden vill och kan inte bekosta kollektiva nyttigheter som biologisk mångfald, miljöhänsyn, klimataspekter och djurvälfärd. Vill vi verkligen göra oss beroende av att köpa kött från USA eller Brasilien, kyckling från Thailand eller grönsaker som flygs in från Afrika. Utan CAP kan vi skrota svenska miljömål som att bevara våra naturbetesmarkerna, levande landsbygd eller ett öppet landskap. Visst finns det avarter inom CAP som stöd till tobaksodling och exportstöd (som jag trodde var avvecklat), men hur kan det vara skadligt att stödja ekologisk produktion? Och vad menas med modernisering av jordbruket? Frågar man europeiska djurskyddsorganisationer, så har ”moderniseringen” redan gått alldeles för långt.