Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har låtit Ewa Rabinowicz, professor i ekonomi vid SLU utvärdera det svenska landsbygdsprogrammet inom ramen för CAP, den gemensamma jordbrukspolitiken. Utfallet av hennes granskning motsvarar ungefär vad man kan förvänta sig. Landsbygdsprogrammets nytta är tveksam och svår att analysera. Pengarna bör enligt Rabinowicz gå till andra företagare än bönder. Möjligtvis har landsbygdsprogrammet gjort viss miljönytta när det gäller biologisk mångfald och växtnäringsläckage. Det är väl ingen tillfällighet att rubriken till rapporten är ”Bonde söker bidrag”. Det ger den signal, som författaren vill och som media fångat upp, d v s de 36 miljarderna är till för bönderna och inte för landsbygden och miljön. Moderaterna har kanske fått det svar man vill ha inför budgetbehandlingen. Det kommer bli tufft för Centern, som genom intressanta utspel med stöd för svenskt lantbruk, vill återvinna landsbygds och bondeväljare. Det kommer också bli tufft för LRF som med rätta argumenterar för att Sverige måste ställa upp med 500 miljoner till landsbygdsprogrammet som prutades bort i EU-förhandlingarna kring jordbruksbudgeten. Om Rabinowicz hävdar att den biologiska mångfalden minskar behövs mer pengar och inte mindre. Man kan känna oro med tanke på det stora ointresset i den moderata ledningen för svensk livsmedelproduktion och svenskt jordbruk. Det räcker säkert inte med att Per Schlingman i Almedalen uttalat att landsbygdsfrågorna kan vara en bubblare inför valet nästa år. Det som inger visst hopp är ett ökat intresse för kvalitet, lokalproducerat och svensk livsmedelsförsörjning i media. Man kan ju hoppas att kloka politiker kan läsa mellan raderna i rapporten. Jag rekommenderar Harald Svenssons,Jordbruksverkets kommentar till rapporten.

I utvärderingar av programmets effekter har Rabinowicz sökt analysera hur väl åtgärderna möter landsbygdens ekonomiska och sociala utmaningar och jordbrukets viktigaste miljöproblem. Analysen utgår också från att jordbruket ska behandlas på samma sätt som andra sektorer i samhällsekonomin. Det är ett synsätt som skrämmer. Man kan inte jämföra jordbruk med textil – och varvsindustri. Inte bara försvinner jobb om svenskt lantbruk tillåts läggas ned, utan också delar av det som är Sverige försvinner. En industribyggnad kan vi väl både ha och mista, men det svenska vackra öppna landskapet, med blommande ängar och betade hagar kan inte ersättas med IT- teknik. Själva titeln på rapporten är tendensiös och spär på förutfattade meningar om bönder som bidragstagare utan krav på motprestationer. 36 miljarder låter också som väldigt mycket pengar. CAP-kritiker får vatten på sin kvarn. Jag har ju inte känt Ewa Rabinowicz som någon direkt bondekramare. När hon befann sig på Livsmedelsekonomiska institutet i Lund känner jag henne som en stark kritiker till mycket i den gällande jordbrukspolitiken och som en arvtagare till tidigare jordbruksnäringskritiker vid SLU som Odd Gullbrandsen m fl. Jag tänker på vad Göran Persson sa på LRF Mjölks seminarium den 6 mars: ”CAP har en avgörande betydelse för svenskt jordbruk och se till att få hem pengarna”.

Citat rapporten: Jämfört med genomsnittet bland EU:s medlemsstater har Sverige har valt att satsa mer på åtgärder för ett miljövänligt jordbruk. Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling av landsbygden. Växtnäringsläckage och utsläpp av växthusgaser utgör jordbrukets viktigaste negativa miljöeffekter (negativa externaliteter). I ett historiskt perspektiv har jordbruket bidragit till ökad biologisk mångfald, en kollektiv nyttighet, genom att hålla landskapet öppet och varierat. De positiva bidragen har dock minskat med tiden till följd av ändringar i markanvändning och förlust av vissa typer av odlingslandskap, främst i extensivt brukade områden. Miljöstöden domineras av fyra stora stöd som huvudsakligen motiveras med bevarandet av den biologiska mångfalden: stöd till
missgynnade områden, stöd till odling av vall i norra Sverige, stöd till betesmarker samt stöd till ekologisk odling. Tillsammans svarar dessa stöd för tre fjärdedelar av miljöbudgeten och för över hälften av hela programmets budget. Stödutbetalningarna har dock inte lyckats hejda försämringen av den biologiska mångfalden enligt Artdatabanken. Modellberäkningar visar emellertid att ett borttagande av vissa miljöstöd, i synnerhet stödet till betesmarker, skulle försämra den biologiska mångfalden ytterligare. Till viss del kan miljöstöden därför ha bidragit till att bevara den biologiska mångfalden i Sverige. Bristande datatillgång medför dock att en stor del av åtgärderna inte kan utvärderas objektivt, vilket gör resultaten osäkra. Analysen visar att bl.a. att de olika åtgärderna har stora undanträngningseffekter, dvs. de tränger undan verksamheter som annars hade kommit till stånd. För många av de granskade insatserna kan inga som helst positiva effekter påvisas. En relativt stor del av åtgärderna är dessutom främst inkomstomfördelande – en effekt som rimligtvis uppnås effektivare via socialpolitiken i stället för omvägen via jordbrukspolitiken. För mycket resurser satsats på breda stöd med oklara effekter på miljön. Ytterligare en viktig slutsats är att de närmare effekterna av många insatser helt enkelt inte kan fastställas pga. bristande tillgång till objektiva uppgifter. Inför kommande programperiod föreslås bl.a. att insatserna bör inriktas på åtgärder som skapar bättre förutsättningar för samtliga näringsidkare på landsbygden snarare än att bara stödja jordbruket. Mer stöd bör också gå till innovativa verksamheter och till kompensation för glesbygdens nackdelar genom rådgivning, utbildning och mer specialiserade tjänster. Dessutom bör det ske en omfördelning av resurser, från breda stöd till riktade åtgärder med dokumenterade miljönyttor. För att minska potentiella selektionseffekter föreslås att subventionerna ska vara resultatbaserade, dvs. baseras på uppnådda resultat. Eftersom kunskaperna om landsbygdsprogrammets effekter är både osäkra och otillräckliga behövs dessutom fler utvärderingar.