En global standard på en låg elementär nivå gynnar varken djurskyddet, konsumenterna eller handeln. Det är tveksamt om det ens är aktuellt för de utvecklingsländer och företag som satsar på export av animaliska produkter. Det kanske är bättre om man satsar på en ledningssystemstandard som fastställer vilka kriterier som ska ingå och på vilket sätt de ska mätas. Det är min slutsats när SIS, svenska standardiseringsinstitutet, i veckan samlade till ett seminarium kring ett förslag till en internationell standard för djurvälfärd. Standarder har som främsta syfte att underlätta handeln av produkter. Ett arbete har påbörjats av ISO den internationella standardiseringsorganisationen (se blogg 16 februari). Den internationella djurhälsoorganisationen OIE driver för att bara OIE:s standarder ska accepteras, vilka ligger på mycket låg nivå.
Pådrivande är en sammanslutning, SSAFE, av stora multinationella livsmedelsföretag som Cargill, McDonalds, Danone, Fonterra, Nestlé men även Pfizer(läkemedelsföretag), som också utsett ordförande i arbetsgruppen. ISO har också skrivit ett samarbetsavtal med den internationella djurhälsoorganisationen OIE. OIE har utarbetat egna djurvälfärdsstandarder kring bl. a slakt, transport, kyckling och nötkött. OIE:s standarder ligger på en mycket elementär nivå, långt under EU:s djurskyddslagstiftning och givetvis också långt under svensk djurskyddslagstiftning. OIE anser att globala standarder ska utgå från OIE:s och att frivilliga industristandarder inte bör förekomma. Det finns därmed en berättigad oro över att OIE: standarder ska bestämma nivån och användas för att på ett otillbörligt sätt konkurrera med länder med högre djurskyddskrav. Även om tanken inte är att kommunicera standarden till konsumenterna (bussines to bussines), så finns alltid risken att standarden används i marknadsföringen. En global standard kan hamna i WTO- paketet och kommer göra det svårt för EU att driva djurskydd i WTO-förhandlingarna. Å andra sidan finns givetvis en ambition att globalt höja djurskyddet och ge möjligheter för länder utan regelverk för djurskydd att konkurrera på den globala marknaden. En omvärldsanalys tyder emellertid på att de företag som är aktuella för export av animaliska produkter på världsmarknaden är stora professionella företag som anpassar sitt djurskydd till sina exportmarknader. Ett exempel är Brasilien som nu anpassar sina djurskyddskrav till den europeiska marknaden. Handeln har större glädje av ett ledningssystem som standardiserar vilka kriterier som ska ingå och hur de ska mätas. EU:s stora projekt Welfare Quality skulle här kunna finna sin tillämpning med djurbaserade parametrar.
5 kommentarer
Sälvklart måste man arbeta för attharmonisera regelverket, marknaden är global. Sverige kan ju framstå som ett skräckexempel på vad som händer när man inte harmoiserar. På nötköttsidan närmar vi oss snart 50 % import.När man harmoniserar en marknad börjar man alltid med miniminormer och ser hur det fungerar och finns det sedan utrymme höjer man ribban gemensamt. Detör sedan helt fritt att producera hur dyra och för kunden kostsamma varor man vill, men inte till lagkrav. Det är ingen skillnad på matproduktion och bilar. Vi har som bekant vissa grundläggande säkerhetskrav även på bilarna som alla skall uppfylla,men sedan finns det allt från billiga bilar till rena lyxmodeller och sedan är det bara för kunden at välja.
Standarder är frivilliga och ska inte blandas ihop med lagstiftning. Om man tror att fri handel är det som räddar planeten, så ska man se till att harmonisera globala standarder till lägsta tänkbara gemensamma nivå.Men då får vi acceptera att vi får livsmedel som exempelvis inte fyller rimlig nivå på livsmedelsäkerhet. Det innebär också att vi inte bryr oss om hur djuren har det eller hur vår konsumtion påverkar miljön. Nej man kan inte jämföra mat med bilar. Mat stoppar vi in i kroppen tre gånger om dagen. Matproduktionen har desutom stor påverkan på mljö och klimat. Djur är kännande varelser – något som hela EU faktiskt accepterat. Det är oetiskt att jämställa levande varelser med tekniska produkter.Men med tanke på avsändaren är jag tyvärr inte förvånad.
Skriver ett inlägg här på din blogg som du antagligen aldrig tar in, till stöd för Ulf Petterssons åsikter som du avfärdar, med vad jag skulle kalla härskarteknik, Sverige ingår nu sedan många år i ett stort frihandelsområde, den Europeiska Unionen, EU, detta gör att livsmedel (och andra varor) som är producerade inom frihandelsområdet får säljas fritt och utan några restriktioner, av denna anledning strävar unionen mot att ha så likartade bestämmelser som möjligt, inget land eller enskild individ får diskrimineras så att den fria handeln störs, i Sverige har varken myndigheter eller LRF fattat poängen med detta system, vi behåller eller inför strängare regler för vår svenska animalieproduktion, vilket leder till att denna slås ut och livsmedlen importeras istället, omsorgen om djuren slutar vid den svenska gränsen, det går bra att konsumera produkter från djur som hanterats på ett sätt som vi ser som icke acceptabelt, bara djuren hållits utanför våra gränser, hyckleri och dubbelmoral kallar jag detta dessutom är det oerhört korkat att med vett och vilja slå ut en inhemsk produktion för att låta andra länders producenter ta över, det senaste exemplet på svensk härdsmälta på området är bonden från Piteå som tvingas släppa mjölken i avloppet eftersom bondens egna kooperativa företag anser att hans betesfålla i somras inte levde upp till de krav som ställs i Sverige, istället för den uthällda mjölken importeras mejeriprodukter från länder där man idiotförklarar mjölkbönder som släpper ut sina djur på bete, hur kan man förklara och försvara något sådant?
Hej Gunilla hur tror du Svensk mjölkproduktion och svenskt lantbruk sätt ut utan miljöhusesyn och på väg programmet? kan man tro att det skulle liknat danskt ? eller finskt ? att vi gjorde vår egen mat i Sverige och att vi odlade marken och att vi hade arbete på landsbygden och att vi hade mordärna stallar för djuren som i USA eller Canada där våra granländer hämtar kunskap för att bygga framtidens kostallar med riktig kokomfort för kon i centrum och inte något ”hittepå” att det ska vara som förr (den svenska djurskyddslagen) trångt mörkt dålig luft mycket stress ingen antibiotika men hög självdödlighet.
vad tror du Gunilla vad har du bidragit med ?EXPORT AV JORDBRUKET.
En första förutsättning för en dialog är rimligen att man tar reda på vem man pratar med – eller hur