Irene Oscarsson, klok riksdagsledamot för KD, relanserade på Face book ett kärt gammalt begrepp ”Det goda samtalet”. Vi har för lite tid för att tala med varandra. Vi sätter oss inte ned och löser konflikter genom att mötas och lyssna av varandra. Jag är väl inte världens bästa lyssnare, men tror på att samtal kan lösa en del missuppfattningar och föra frågorna framåt. För det saknas inte utmaningar nästa år – supervalåret! Så här säger Johan Rockström om sin personliga målsättning för 2014 ”Att bygga broar mellan vetenskap, näringsliv, politik och kultur för att fördjupa insikterna om nödvändigheten och det önskvärda i att återkoppla våra samhällen till biosfären”. Det stöder också mina tankar om värdet och effekterna av public, private partnership. Jag har ju goda erfarenheter av det tidigare. Och kan Sveriges Konsumenter och Livsmedelsföretagen skriva en gemensam debattartikel om statlig livsmedelskontroll, så kanske man kan enas om att svenska konsumenter och svensk livsmedelsindustri vill ha och behöver svenska bönder. Utan svenskt jordbruk klarar vi inte svenska miljökvalitetsmål eller generationsmålet. Man talar mycket om fördyrande svenskt regelverk på miljö – och djurskyddsområdet. Men se till att inte ta bort regelverk, som faktiskt inte kostar, utan ger pengarna tillbaka. Det har ju LRF Konsults utredning än en gång visat att svenska grisar växer bättre än danska p g a bl a större utrymme och tillgång till halm. Och danska studier har faktiskt visat att grisar behöver halm för att trivas och växa. Om danskarna avvänjer fler grisar än svenska, men grisarna dör hos danska slaktsvinsuppfödare så är inte mycket vunnet.
Jag tittar på önskelistan från förra året och tyvärr har listan inte kortats – snarare tvärtom. År 2013 blev ett lika jobbigt år för svenska bönder och svenska livsmedelsföretag som 2012. Jag säger som Per Jensen i boken, Hur mår maten, ”Jag vill ha ett samhälle med en levande landsbygd där djur betar och bönder kan försörja sig. Som jag ser det är den inställningen inte förenlig med att vara vegetarian”. Och det får inte bara vara naturbeteskött som får grönt ljus, utan det måste finnas utrymme för en svensk gris – och kycklinguppfödning. Är det någon som tror att svenska konsumenter kommer sluta äta fläsk och kyckling? Jag önskar även för 2014:
– Att importen viker till förmån för svenska livsmedelsråvaror producerade med hög livsmedelssäkerhet, god djuromsorg och med klimat – och miljöhänsyn
– Att landsbygd och jordbruk fortfarande är intressanta och viktiga frågor när vi närmar oss valen
– Att insikten ökar om att vi som konsumenter sätter antibiotikaavtryck genom det kött vi väljer. Sverige har den lägsta förbrukningen i EU. Att Sverige under året förbättrar sin redovisning av antibiotikaförbrukningen, så att vi vet hur mycket som används på gården och att vi kan redovisa detta på djurslag. Detta gäller idag i Danmark, Nederländerna och Tyskland.
– Att den offentliga upphandlingen och restaurang – och storhushållsbranschen sätter ökat tryck på grossisterna att leverera livsmedelsråvaror med miljö – och djurskyddskrav. Det är inte acceptabelt att griskött kommer från danska och tyska grisar, som har avklippta svansar
– Att diskussionen om minskad köttkonsumtion leder till att kvalitet fokuseras, snarare än lågt pris – mindre fast bättre. Att Föreningen Vi Konsumenter får genomslag för sin uppmaning till aktörerna i livsmedelskedjan
– Att konkurrensutredningen visar tydligt vad som verkligen ökar konkurrenskraften
– Att klimatcertifieringen får det genomslag den förtjänar
– Att miljö – och konsumentorganisationernas satsning på hållbar livsmedelskonsumtion och produktion visar på svenskt lantbruks fördelar
– Att EU:s djurhälsolag ger möjlighet att ställa krav på frihet från vissa sjukdomar vid handel av djur över gränserna.
m m
2 kommentarer
Hej Gunnela.
Jag är nyfiken på hur du står i GMO-frågan i dagens läge 2014. Det verkar ju som att våra politiker & jordbruksverket är villiga till att det börjas odlas här i Sverige i större skala. Vad vet du & vad tror du om detta?
Mvh
Monika
Jag har skrivit ganska många bloggar om GMO, som du kan söka på. Jag tror inte man ska förkasta tekniken som sådan, utan det handlar om tillämpningen. Det kan säkert komma tillämpningar av gentekniken som gynnar såväl hälsa som hållbarhet. Detta säger också Naturskyddsföreningen. Dagens tillämpningar utvecklad av interantionnella kemi- och utsädesföretag med herbicid – och insektsrersistens är dock ytterst tveksamma från hållbarhetsynpunkt. Vi har redan sett de negativa konsekvenserna. Svensk animalieproduktion håller emot, men kostnadsmässigt har det mycket större betydelse för gris – och fjäderfänäringen än för mjölknäringen. Det är tveksamt om Jordbruksverket har någon uppfattning mer än godkännande. Det här är ju mycket en marknadsfråga.