Jag har läst Livsmedelsföretagens broschyr ”Inte vilken industri som helst”. En artikel tar upp matlarmen ”Tryggare kan ingen vara”. Där konstaterar man att svenska konsumenter har stort förtroende för sina svenska myndigheter. Som exempel nämner man BSE, galna ko-sjukekrisen, där den svenska nötköttkonsumtionen inte påverkades, medan den sjönk med hälften i Tyskland. Men det är fel att påstå att konsumtionsraset i Tyskland bara var oberättigad rädsla. Tvärtom, det var utbrott av BSE i Tyskland som orsakade fallet i konsumtion. När BSE-krisen bröt ut i Storbritannien 1996 hittade man förklaringen – utfodringen med sjuka kor i köttmjölet till kor. Man hittade också kopplingen till den mänskliga varianten vCJD. Det fanns då en tro att detta huvudsakligen var ett brittiskt problem. Men när man tog fram snabbmetoder på BSE och utökade provtagningen, visade sig det sig år 2000 att man hittade BSE-fall i många EU-länder som tidigare ansetts vara fria bl a Frankrike, Tyskland och Spanien. Tyska myndigheter hade hävdat att BSE inte fanns i landet och det var den stora besvikelsen och oron som skapade den minskade konsumtionen.
Och det kanske inte bara var Håkan Stenson på Livsmedelverket som ingav trygghet. Den svenska lantbruksnäringen och Jordbruksverket kunde redovisa att man vidtagit åtgärder redan 1986 -87 när man förbjöd kadavermjöl som foder, avlivade djur som importerats från England och tog bort riskmaterial i slakt. Och Jordbruksministern Margareta Winberg stod på sig om att Sverige tidigt vidtagit förebyggande åtgärder. Och på den tiden var ju huvudsakligen nöttköttet i Sverige svenskt.
I broschyren hänvisas också till det tyska EHEC-utbrottet 2011. Detta kunde hänföras till groddar från bochhornsklöver. De svenska groddodlarna drabbades trots att dessa hygieniserar sin groddar, som tar död på EHEC-bakterierna, till skillnad från groddar från andra länder.
Att svenska konsumenter har förtroende för sina myndigheter är något som vi levt med länge och som också bekräftas av flera olika studier inte minst inom EU. Vi har inte sett någon sänkt konsumtion av griskött p g a griskrisen 2009. Och Djurrättsalliansen får inte svenskarna att sluta äta julskinka. Att Råd & Rön i oktober påvisar campylobacter och resistenta bakterier i kyckling, verkar inte heller ha påverkat kycklingkonsumtionen. Och även här har branschen och myndigheterna gjort sitt jobb. Det svenska förtroendet för myndigheterna, industri och handel har både för – och nackdelar. Det innebär att huvuddelen av de svenska konsumenterna kanske inte utnyttjar sin rätt att göra medvetna val. Det kan vara enklast att tro att någon annan ex industrin och handeln har gjort det kloka valet och att myndigheterna garanterar att valet inte påverkar min hälsa, miljön eller djurens välfärd – eller?
2 kommentarer
Klokt som vanligt, Gunnela!
Men… hur hygieniseras en grodd?
Jag tror att man vinner på att använda ett enkelt språk.
Fikonspråk kan vara en bidragande orsak till att konsumenterna har svårt att göra sina kloka val.