I dessa kristider för speciellt svensk grisuppfödning, pekas gärna konsumenten ut som den stora boven. ”Konsumenten (gärna i singularis) är inte beredd att betala för god djuromsorg, låg antibiotikaförbrukning, salmonellafrihet eller GMO-frihet. Den svenska modellen håller inte. Vi måste harmonisera till EU-nivå”. Men är det verkligen så? Hur väljer vi och vem är det som bestämmer över vad vi kan välja och vilken information vi får när vi väljer? Huvuddelen av det färska styckade köttet i butik är ursprungsmärkt och till mycket stor andel svenskt. Detta köps av konsumenterna och till ett högre pris än importerat. Man är m a o beredd att betala för svenskt. Men en stor del av grisen försvinner in i industrin. Och den svenska livsmedelsindustrin är, enligt uppgift, ointresserad av svensk köttråvara. Det blev väldigt uppenbart i samband med hästköttkrisen för ett år sedan. Inte hade Dafgård svenskt kött i sina köttbullar till IKEA eller Findus i sin köttlasagne. Och vi ska inte tala om hotell – och restaurangsektorn, där väldigt mycket är anonymt utom finkrogarna. Den offentliga sektorns livsmedelsupphandling är inte så stor som man tror, men av stor betydelse eftersom politikerna här har möjlighet att bekänna färg. I Miljöstyrningsrådet har vi jobbat mycket med att ställa krav på ursprung och grundläggande djurskyddskrav. Många kommuner gör också det, även om vi väntar och hoppas på bättre utfall än vad SVT visade i sin undersökning när det gäller andelen svenska livsmedel.
Jag håller med Maria Forshufvud, Svenskt kött, om att ett av de stora problemen är det anonyma köttet. Bland de viktigaste budskapen till livsmedelskedjans aktörer är att man måste hjälpa till med att minska köttkonsumtionen på rätt sätt. Handeln, livsmedelsindustrin, besöksnäringen och Sveriges Kommuner och landsting måste se till att vi inte exporterar miljö, klimat och djurskyddsproblem utanför landets gränser genom import av kött, att man ställer miljö- och djurskyddskrav vid upphandling och väldigt viktigt ser till att ursprungsmärka med fött, uppfött slaktat. Då kan åtminstone jag som konsument få bättre möjlighet att välja.
9 kommentarer
Felaktig rubriksättning. Vi har valfrihet och matvalet gör vi själva. När en produkt minskar tillräckligt mycket dör den ut och försvinner sedan från marknaden.Svårare än så är det inte.
Du menar väl inte att en liten grupp skall styra den stora massans val. Den ligga gruppen får väl anpassa sig som i allt annat. Marknaden är fri.
Detta vad du beskriver kallas den fria marknaden.Att sen vi bönder måste jobba med denna är helt klart men alla kostnader som inte kan knytas till produktionskostnaderna utan till Sveriges riksdag o regerings goda vilja är fel och ännu märkligare blir det när Lrf som skall företräda oss drar på med extra utgifter till oss bönder för det går inte att vara internationell på inkomsterna och nationell på utgifterna.Där måste man välja väg men detta är i en bondes ögon.Det är lätt att dra på kostnader till bonden när man inte själv skall stå för kostnaderna som Lrf gjort.Sen kan ni gå in på allabolag.se och se att det behövs pengar till både bönderna och inte minst Lrf som har jätte problem men jag tror inte att kontroll pengarna räcker långt i deras fall
Politikerna sätter spelregler för den fria marknaden. Gjorde man inte det skulle vi sannolikt få ett samhälle där bara kortsiktiga vinster skulle styra utbudet. Politiska beslut syftar till att skydda exempevis konsumenternas rättigheter och hälsa, miljön eller djuren. Även en frihandelsvän som Marit Paulsen brukar säga att konsumenterna inte är beredda att betala för den betade hagen eller att frihandeln inte får innebära att vi handlar med smittor. Den fria marknaden innebär ju också att vi som konsumenter eller NGO:s vill och kan påverka. Att skapa uppmärksamhet och bilda opinion är gudskelov möjligt i ett demokratiskt samhälle. Att bara gilla läget är väl inget bra alternativ. Sedan har jag full respekt för att det är jättetufft just nu för Sveriges bönder. Men bara för att jag inte är bonde, kommer det inte hindra mig från att bilda opionion grundad på värderingar, vetenskap och beprövad erfarenhet. Vill man driva frågor kan man inte vara vän med alla.
Det som Sveriges företrädare gjort är att dom utan ekonomiska aspekter hittat på en massa regler som gjort att kostnaderna har gått upp för oss bönder.Om vi kunde jobba på en fri marknad så kunde vi köpa insatsvaror i det land som vore billigast tex dieseln som är billig i england nu utan punktskatter så kunde vi spara pengar till sveriges bönder om vi kunde köpa där.Om jag tar skogindustrin som ex där svenska myndigheter bestämt att dom måste ha miljödisel i båtarna som går till hamnarna i sverige.Vad blir resultatet av det ju dom stänger ner pappersbruk i sverige och flyttar produktionen till andra länder se tex storaenso som lägger ner i sverige och bygger i ryssland urugay o kina vad blir miljövinsten med detta?Jo att arbetslösheten stiger här och jag tror inte för en dag att dom höjer miijökraven dit dom flyttar.Det blir det samma för oss bönder i sverige men det som händer är att produktionen flyttar utomlands.Det kan väl inte vara meningen att alla grisarna tillsveriges konsumenter skall födas upp i danmark.För det blir resultatet av att inte svenska politiker går i fas med övriga länder
vill man driva frågor kan man inte vara vän med alla!! Helt rätt! Är bland det första ja sett du skrivit som ja håller med om. Men ska vi klara av att producera mat i Sverige framöver måste vi få bort miljörörelsen å djurättaktivister och andra produktionshämmande lagar/förordningar.
Hur ser du på att viking genetik nu efter påtryckning från Danmark sätter in BG i avelsarbetet men vi svenska producenter är förbjudna använda doserna. dom kalvarna kommer garanterat till stor del tillbaka till Sverige i fryspåse.
Debattartikeln i dagens Svenska dagblad
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/att-ata-mindre-kott-ar-allas-ansvar_8979298.svd
är ett exempel på att ”mina” vänner tycker det är viktigt att svenska konsumenter konsumerar svenskt kött i stället för importerat. Med importen flyttar vi miljö- och djurskyddsproblem och antbiotikaavtryck utanför landets gränser.
gunnela majoriteten av konsumenterna ger fullständigt faan i vad du tycker när de betalar maten efter 20 års eu medlemsskap!!!!!Bonden utrotas landskapet växer igen men du och dina vänner forsätter att tycka!Och det värsta är att djuren flyttas till andra länder jobben likaså!Och det enda ni har uppnått är kaos!
Jag förstår inte Gunnela varför du har så lågt förtroende för den svenske bonden, om våra djurskyddskrav skulle harmoneras med våra konkurrentländer på EU-marknaden så tror du att det inte kommer att finnas kött som är framställt enligt ”den svenska modellen” längre, varför tror du inte den svenske bonden skulle fortsätta att producera kött från djur som hålls med extra höga djurskyddskrav till de konsumenter som önskar köpa dessa produkter och är beredda att betala för merkostnaden? dessutom skulle det vara lättare att förmå de offentliga köken att köpa produkter som framtagits med extra höga djurskyddskrav, eftersom argumentet att det skall vara ”svenskt” faller, vilket kan vara ett problem vid offentlig upphandling, varför tror du inte att den svenske bonden klarar att ta extra bra hand om djuren utan tvångslagar?
Jag tror nog det är som du säger att de flesta ändå helst väljer svenskt kött. På samma sätt som en tysk hemma i Tyskland väljer tyskt, en fransman franskt, osv..
När man då vet att det egentligen är så, så gäller det att fundera över hur man får folk att köpa mer.
I ärlighetens namn.. Hur rolig är en köttdisk? Köttbitarna ligger där uppradade i stort sett på samma sätt som de gjort i 40 år nu. Slakterierna och köttbranschen har levt i en skyddad verkstad, tryggt förvissade om att alla vill köpa svenskt kött, så länge nu så kunskaperna om marknadsföring tycks ha gått helt förbi. Visst vaknar man till lite inför GRILLSÄSONGEN.. men man kan inte leva på att enbart sälja kött till grillar.
Och här tror jag inte det hjälper med allehanda märkningar. Konsumenten känner till ett märke, och det är KRAV. Resten av märkningarna är bara branschinterna och inget som en vanlig konsument vet nåt om.
Det är förpackning och exponering i butiken som gäller för att få folk att köpa. Inte att klistra dit ytterligare ett litet märke. Jag har själv varit bonde i hela mitt liv, men om jag står i en butik och ser att nåt är stämplat med ’svenskt sigill’ så har jag ändå ingen aning om hur det är tänkt att påverka mitt val vid inköpet. Jag fattar ju att varan är svensk, men inget mer.
Och så detta evinnerliga gnäll om att ’charkindustrin’ bara köper import. Jamen starta egen charkindustri då! Så som Scan en gång fungerade innan det övergick till att bli ett tjänstemannaföretag med som det tycks enda mål att sälja ut sig självt så fort som möjligt.
Då kan man kontrollera hela kedjan och behåller vinsten på allt från kotletterna till salamin inom sin koncern.
Nästa steg kan vara att starta egenägda butiker i de stora galleriorna. Gå ihop ett lokalt slakteri, ett lokalt bageri och ett lokalt mejeri och starta en butik.
Det är nya tider nu. Då får man också tänka nya tankar.