Många deltagare uttrycker sin uppskattning över Landsbygdsdepartementets möte kring grisnäringens kris i onsdags. Det fanns en gemensam vilja att verkligen försöka rädda svensk grisuppfödning. Men var finns konsumenterna i sammanhanget, som många betonar värdesätter svenskt kött. Nu om något skulle dessa behövas. Svenska konsumenter vill ha tillgång till svenskt säkert griskött, producerat på ett hållbart sätt. Har dialogen mellan Sveriges konsumenter och LRF dött ut?
LRF:s kampanj ”Sveriges bönder på väg mot världens renaste jordbruk” skapade precis detta – en allians och samsyn mellan bönder och konsumenter. Den drevs innan och efter EU-inträdet och innebar ett löfte om att Sveriges bönder skulle fortsätta att producera på ett säkert, miljövänligt och djuretiskt sätt. Då träffade och samarbetade LRF med Sveriges Konsumentråd och Sveriges Konsumenter i samverkan, SKis, kring frågor som antibiotika, GMO och Belgisk Blå. LRF satsade på att fånga upp böndernas drivkrafter för en bättre miljö och djuromsorg. Men vad hände sedan? När kampanjen verkligen fått genomslag och omvärlden gillade, så tröttnade ordförande och VD. Vi som entusiastiskt slitit, blev sågade vid fotknölarna. Ett inte ovanligt fenomen, att de som initierar en kampanj, tröttnar i förtid. Det krävs uthållighet. VD Leif Zetterbergs efterträdare Reinhold Lennebo spolade dessutom en kommunikationsplan för svenska mervärden 2004. Man kan fundera över hur det sett ut idag om LRF aktivt, uthålligt och utåtriktat drivit svenskt jordbruks hållbarhetsfördelar. Helena Jonsson, LRF talar om att vi var naiva i samband med inträde i EU-medlemskapet om konkurrensen från importen. Ja, det kanske vi var. Men om svenska konsumenter för 15 år sedan hade kläm på svenska livsmedels fördelar, har de i dagsläget väldigt dålig kunskap. LRF och de bondeägda företagen har inte utmärkts sig för att uthålligt hjälpa konsumenter till medvetna val. Kvalitet säljer sig inte av sig själv. Bonde-appen är bra men räcker inte.
Och så Anders Borg! Svensk jordbruk är inte vilken ”industri”, som helst utan en förutsättning för ett hållbart samhälle. Det kanske är läge att tala med sina allianskollegor om uppfyllelse av svenska klimat, miljö – och hållbarhetsmål. Och även moderater vill värna landsbygden, där jordbruk ofta är basen. Även om gårdsbutikerna har ökat kraftigt, så kan vi i Stockholm inte leva på lokalproducerade livsmedel. Och svenska konsumenter är inte bara beroende av att jordbruket levererar livsmedel utan också kultur – och naturupplevelser. Jag vandrar hellre i en betad blommande hage än i en granplantering.
2 kommentarer
Vilken allians, det finns ju knappt producenter.
En grupp som konsumenter har valt bort i aktiva val i affären tillsammans i en ohelig allians med dagligvaruhandeln, politiker och yrkestyckare från sådana som inte behöver ha något ekonomiskt ansvar för det dom tycker och säger.
Borgs inhopp i debatten är ännu den ärligaste. Han hummlar inte med sanningen. Det är helt uppenbart
att både Miljöpartiet och Centerpartiet vilselett svenska folket om de strängare reglerna och förorsakat den kris vi har idag. Sveriges andel av fläskproduktionen uppgår till hela 1 % av EU:s marknad och på den marknaden finns överproduktion som skall avsättas och tidigare gick det bra att exportera till Ryssland , men den möjligheten är nu stängd och kommer sannaolikt så att vara under låbg tid framöver. Enbart denna lilla störningen fick den svenska grispriset att sjunka till runr 10 kr, vilket är detsamma som döden för den svenska produktionen och detta kan de svenska prodicenterna tacka de nämnda parterierna för samt de olika s.k. cerificeringsbolagen som endast verkar för att höja sina egna löner. Detta har svenska konsumenter upptäckt för länge sedan. De vill helt enkelt inte verka som extra socialkontor längre och ekonoisk hjälpa dessa organisationer. Det skriks ofta om antibiotika, men hur sanningsenlig är den statistiken. Vi vet att alla kontrollmyndigheterna internationellt sett ligger långt under på den punkten. Läsbara SOU 2011:23 och sätt dig in i situationen.