I torsdags var jag inbjuden till Miljödepartementets Kick off för nationellt arbete för hållbar konsumtion och produktion. En viktig utmaning är att uppfylla våra svenska miljökvalitetsmål och generationsmålet. ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målet krävs en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang”. Det är viktigt att betona att vi talar både om konsumtion och om produktion. Och generationsmålet talar både om miljö och om hälsa. Sverige bryter mot generationsmålet genom den svenska konsumtionens stora importandel framför allt när det gäller mat. Det innebär att vår konsumtion innebär större ekologiska avtryck, än om huvuddelen av livsmedelskonsumtionen bestod av svenskproducerade livsmedel. Och inte bara innebär vår import en större miljöpåverkan, utan också ett sämre djurskydd och en högre antibiotikaförbrukning till djur. Regeringens redovisning av minskade utsläpp av koldioxid är också missvisande eftersom vår svenska konsumtion inkluderande importen har ökad våra utsläpp.
Diskussionen om hållbar konsumtion och produktion har en benägenhet att fokusera på klimatpåverkan. Chalmers projekt, Klimatomställning Göteborg, konstaterar att vi inte kan fortsätta med ”bussiness as usual” och att ny teknik inte löser problemen. En minskning av köttkonsumtionen med 50 % är nödvändig och då ska vi framför allt minska på nötköttet. Det är samma budskap som framförs i dagens DN. ”Välj fläsk, fisk och fågel i stället för nötkött, lamm och ost”. Råden kommer från bl a Chalmers, WWF och Naturskyddsföreningen. Sådana budskap oroar, eftersom de inte beaktar generationsmål, nationella miljömål, djurskyddsaspekter och en av våra viktigaste hållbarhetsfrågor d v s hur vi ska minska risken för ökad antibiotikaresistens. Utan betande djur klarar vi inte den biologiska mångfalden. Och WWF avråder från ökad fiskkonsumtion med hänvisning till risken för utfiskning. Och det är verkligen skillnad på kött och kött. Sverige har den lägsta förbrukningen av antibiotika per kg djur i EU. Elin Röös, SLU utarbetade Köttguiden (www.kottguiden.se) för att belysa komplexiteten när man väljer kött och andra animaliska livsmedel. Jag ställer krav på större helhetstänk hos de som ger råd. Hållbarhet är inte bara klimat!