I veckan gick den stora europeiska kocktävlingen Bocuse d´Or på Gastro Nord på Stockholmsmässan. Tommy Myllymäki vann en bejublad seger och Sverige går därmed vidare till kock- VM. Grattis! En av råvarorna var svensk unggris. Och det är inte vilken gris som helst. Grisen kommer från Havor gård på Gotland. Havor tillhör de 20-tal svenska gårdar, som är certifierade enligt IP Sigill och därmed kan sätta Svenskt Sigill-märket på sina produkter (jag köpte en Havor-skinka till jul). En annan känd Svenskt Sigill-märkt gris är Nibble-grisen. Nibble gård var faktiskt först med att lansera unggris för några år sedan. Att vara certifierad enligt IP SIGILL Gris innebär att man säkrar svenska mervärden som livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöåtgärder. Standarden är ackrediterad av SWEDAC och ligger en bra bit över svensk lagstiftning. Gården kontrolleras årligen av ett oberoende certifieringsorgan. Grattis också till familjen Hermansson på Havor gård.
I dagarna har också aktualiserats bristen på betande djur för att hålla våra ängs – och hagmarker öppna och bevara den biologiska mångfalden. Svenskt Sigill satsar speciellt på certifierat naturbeteskött i sammarbete med Världsnaturfonden och föreningen Naturbeteskött. Organisationen Djurskyddet Sverige har också beslutat att sätta Djurskyddets logga på naturbetesköttet, som schysst producerat kött. Sedan råkade jag avlyssna programmet Meny i P1 där Fia Gullikson bjudit in klimatsexperten Andreas Gyllenhammar på Frösön. Denna expert hävdade felaktigt att man förkastat klimatmärkning för att det var för komplicerat. Det är är KRAV som driver klimatåtgärder enligt Gyllenhammar. Han antydde även att EU-ekologiskt skulle innehålla klimatkrav vilket inte stämmer. Det finns en klimatmärkning som anger att producenten har vidtaget ett antal åtgärder för att minska klimatpåverkan. Sigill-produkter kan klimatcertifieras. Man kan hitta klimatcertfierade Sigill-tomater, blommor, gris – och nötkött. Det innebär att man vidtagit en mängd åtgärder på gården för att minska utsläppet av växthusgaser www.klimatmarkning.se
4 kommentarer
Hej!
På vilka punkter menar du att Sigill ligger en bra bit över lagstiftningen? Det är möjligt att det gäller för livsmedelssäkerhet och miljö, men knappast för djuromsorgen. Sigillkraven består ju så gott som uteslutande av förtydliganden av sådant som redan är lagkrav eller praxis. Vinsten vad jag kan se är främst den extra årliga kontrollen.
Mvh Lena
Du har rätt i att det stora värdet av Sigil-certfierade grisar är den årliga kontrollen och svenskt ursprung. Djurskyddslagstiftningen för grisar i Sverige är ju faktiskt långtgående i relation till regelverket inom EU, även det gällande EU-direktivet. Men det finns krav i IP SIGIIL gris som ligger utöver svensk lagstiftning. Det ställs krav på organiserat förebyggande djurhälsovårdsarbete med en hälsoplan och krav på åtgärder. Fodret är garanterat GMO-fritt och fodret ska vara 70 % svenskt. Dessutom garanterar Sigill tillräckligt med halm – en kritisk fråga från djurskyddsynpunkt. I standarden ingår också krav på utlastningsförhållanden och krav på transport.
Kravet på att suggor ska ha nog med halm för bobyggnad är viktigt. Men hur många kilo halm innebär det i praktiken? En sifferangivelse hade varit på sin plats.
För övriga grisar står det bara att det alltid ska finnas strörester kvar, vilket inte är ett särskilt högt ställt krav. Det är vad även länsstyrelsen tittar efter, trots att lagstiftningen säger att ströet ska tillgodose grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov.
Fortsätter denna utvecklingen har vi nog inte många svenska grisar kvar som ni behöver vara oroliga för?Sen kan ni äta importmaten där bryr man sig nog inte så mycket om vad ni anser?