Handelsminister Ewa Björling är väl medveten om att det finns känsliga frågor i samband med ett blivande handelsavtal mellan EU och USA, TTIP. Hon har fått frågor i riksdagen av bl a Kew Nordqvist (MP) om hur hon ställer sig till EU:s krav på livsmedelsäkerhet som hormoner och antibiotika i köttproduktionen, klordoppad kyckling och GMO-märkning. Björling har intygat att Sverige inte ska ge vika i dessa frågor. Vid ett seminarium på UD häromdagen hävdade hon att dessa livsmedelssäkerhetsfrågor inte ingick i förhandlingarna. Henrik Ennart, Svenska Dagbladet, som jag talade med, har däremot fått bekräftat att alla dessa frågor är uppe i förhandlingarna. Enligt Marit Paulsen är amerikanarna lika rädda för EU:s opastöriserade ostar och BSE, som vi i Europa för ”hormonkött” och klordoppad kyckling. Däremot borde Marit, som vi andra, oroa sig över den omfattande användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i USA – 4 gånger mer till djur än till människor. USDA (amerikanska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) har vädjat till läkemedelsindustrin att frivilligt verka för att inte använda antibiotika som tillväxtbefrämjare. Vi får se hur det går. EU:s förbud 2006 mot antibiotika som fodertillsats har inte lyckats fullt ut, eftersom det i stor omfattning används antibiotika i foder som allmänt förebyggande medicinering. I EU beräknas 50 % av förbrukningen av antibiotika gå till djur, medan motsvarande siffra för Sverige är 16 %. Antibiotikaresistens är en ödesfråga. Det kan vara svårt att hävda att kött som kommer från hormonbehandlade djur är en hälsorisk för människa. Men att en hög förbrukning av antibiotika innebär ökad risk för resistens är väl känt och dokumenterat. Vi talar inte om läkemedelsrester i kött. Värmebehandling av kött tar död på bakterierna, men kött från behandlade djur kan bidra till en ökad spridning av resistensgener. För övrigt sådde jag ett litet frö hos min franska ridkamrat förra veckan när jag berättade om den viktiga frågan kring antibiotika till djur.