Ge inte upp!

Den viktigaste uppgiften just nu är att medverka till att uppfylla det politiskt beslutade generationsmålet. ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Det gör jag genom föreningen Vi Konsumenter i samverkan med konsument – miljö – och djurskyddsorganisationer där vi sätter tryck på livsmedelkedjans aktörer – handeln, besöksnäringen, Livsmedelsföretagen, SKL och LRF. Men det innebär att vi måste kunna hävda att vi i Sverige har en livsmedelsproduktion som är bättre från miljö – klimat och folkhälsosynpunkt än produktionen i andra länder. Om vi utarmar våra klimat- och miljöåtgärder och vår djurvälfärd, som ger låg antibiotikaförbrukning så blir argumentationen också utarmad. Vi måste också välkomna import som mer än väl fyller kraven på miljö, djurvälfärd och låg antibiotikaförbrukning. Jag blev påmind om detta när jag blev inbjuden att pröva skotskt kvalitetskött på krogen AG.

Det går inte att skilja på djurskydd, djurhälsa och låg antibiotikaförbrukning. Med vårt goda antibiotikaresistensläge, ska vi acceptera att vi harmoniserar vårt djurskydd till EU-nivå och därigenom riskera vår goda djurhälsa? Annerbergs Konkurrenskraftutredning anser att svenska särregler måste vara motiverade. Det ska också ske en ökad marknadsorientering. Förutom att ett gott djurskydd kan motiveras av folkhälsoskäl, så är djur kännande varelser som har rätt att skyddas av ett regelverk. Av etiska skäl ska vi inte acceptera att vissa djur av marknadsskäl utsätts för oacceptabla uppfödningsförhållanden. ”Ge inte upp” skrev Astrid Lindgren till mig i sin bok ”Min ko vill ha roligt” 1996. Och jag vill ju inte ge upp. Jag har full respekt för frustrerade djurhållare, som ser en ökad import och sviktande lönsamhet (precis som Louise Ungerth konsumentföreningen Stockholm, sa i Land Lantbruk). Men jag är bekymrad över de kommentarer jag får till min blogg på Grisportalen och krönikor till Jordbruksaktuellt. Svenska bönder måste värna sina vänner. Nu har jag hissat den svenska flaggan. Jag vill även i fortsättningen vara stolt över Sveriges bönder.

En kommentar

  1. tore johansson
    Publicerad 8 juni, 2014 at 11:57 | Permalink

    Men snälla Gunnela utvecklingen tyder ju på att du har inga svenska bönder kvar till sist att vara stolt över!!!!

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.